Många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.
– Eleverna och deras föräldrar kan hota med att byta skola om inte läraren gör som de vill, vilket undergräver vår auktoritet, säger Gunnar Valinder som är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Göteborg.
I höstas uppgav en klar majoritet av tillfrågade lärare på grund- och gymnasieskolan i en LR-undersökning att deras elevers föräldrar försökt påverka undervisningen.
Drygt hälften av lärarna svarade att föräldrarna till och med hotat att vidta åtgärder om inte deras förslag anammades.
Lärare som jag pratat med berättar att under framför allt de senaste tio åren har det hänt något när det gäller föräldrarnas beteende gentemot skolan, lärarna och lärandet.
Föräldrar har i dag synpunkter på undervisningen, på vilken pedagogik och metodik som används, på ett helt annat sätt än tidigare, och tvekar inte att framföra det via mejl, sms och telefonsamtal.
Enligt Arbetsmiljöverket har också mängden e-post, sms och telefonsamtal från föräldrar till lärare ökat.
– Vi blir mer och mer ifrågasatta. När jag började som lärare hösten 1982 var skolan visserligen ingen dans på rosor och eleverna kunde kanske tycka att jag var taskig om jag rättade proven på ett visst sätt eller satte ett visst betyg. Men jag blev ytterst sällan ifrågasatt som lärare, som yrkesman, säger Gunnar Valinder, som är NO-lärare och ordförande i LR Göteborg.
– Ringde jag hem till en förälder var det för att få hjälp med ett barn som varit jobbigt i skolan. I dag är det nästan tvärtom. Barnen kommer hem och säger till föräldrarna att läraren har varit jobbig. Därefter går man till rektorn och klagar.
Är det inte bra med ifrågasättande och kritiskt tänkande?
– Jo, men det ska bygga på kunskap. Så är det inte i dag. Om vi vill att skolan ska vara ett ställe där man förmedlar kunskap är det viktigt att det finns en respekt och en tillit till dem som ska förmedla kunskapen.
Hur ökar man respekten för läraryrket som profession?
– En viktig del i att höja lärarnas status är att göra det svårare att komma in på lärarutbildningen och att klara av den. En annan är legitimationen som på sikt kommer att stärka lärarnas ställning. En tredje åtgärd är att se över det fria skolvalet.
– I dag är eleverna inte längre bara elever, utan också kunder på en skolmarknad och en påse pengar. Eleverna och deras föräldrar kan hota med att byta skola om inte läraren gör som de vill, vilket drabbar den enskilda skolans ekonomi och undergräver lärarnas auktoritet. Det här är inte bra för någon, varken för lärarna, eleverna eller skolan.
Ska man ta bort det fria skolvalet?
– Nej, jag tycker att det är bra att man får välja skola. Men jag tycker inte att man ska få välja om hur många gånger som helst. Har man valt en skola, får man gå kvar i den om det inte finns särskilda skäl för att få byta. Det fria skolvalet behöver begränsas för att man ska kunna återupprätta lärarnas ställning.
Catharina Niwhede, ordförande för LR i Malmö, delar Gunnar Valinders uppfattning.
– Respekten för lärarna och deras kunskaper har utan tvekan minskat. Det här är dock inget som har inträffat plötsligt, utan är en utveckling som har pågått under lång tid.
– Nu har det gått så långt att det är ganska många elever och föräldrar som helt saknar respekt för lärarna och deras kunskaper.
Hur tar det sig i uttryck?
– Låg respekt för yrket. Lärare mejlbombas av föräldrar med diverse synpunkter på undervisningen och skolan. Jag vet kollegor som inte längre har en mejladress. De orkar helt enkelt inte.
– Föräldrar och elever försöker pressa fram högre betyg genom att hota med att de annars ska byta skola. Vi behöver bli kaxigare och bättre på att stå på oss.
LR:s ordförande Åsa Fahlén säger att lärarnas mandat behöver stärkas.
– Vi behöver också bli kaxigare och bättre på att stå på oss. Men för att kunna göra det måste vi tydligt känna att vi har stöd från rektor och den övriga skolledningen.
– Lärare som till exempel ingriper mot störande och våldsamma elever eller på annat sätt står upp för skolans regler och värderingar kommer inte att palla i längden om de i stället för uppbackning får en tillsägelse av rektor.
Den moderna skolan är precis som övriga delar av välfärdssamhället i stor utsträckning ett efterkrigsprojekt. En bred, allmän och allomfattande skola blev en väg att lösa ekonomiska och sociala problem och att utjämna klasskillnader. Skolan sågs som ett verktyg i demokratiseringen av samhället och lärarna blev en nyckelgrupp. Från att ha varit ett elitfenomen, blev skolgång långt upp i tonåren något obligatoriskt.
Men i takt med att utbildningen demokratiserades, minskade läraryrkets exklusivitet och auktoritet.
Lärarna har hamnat i en situation med lägre autonomi.
Marianne Strömberg vid Högskolan i Borås forskar bland annat om pedagogisk yrkesverksamhet. Hon menar att de senaste decennierna kännetecknas av en dualistisk utveckling.
– Å ena sidan ser vi en tendens mot en stärkt lärarprofession med till exempel skärpta behörighetskrav, karriärlärarreformer, högre lön och lärarlegitimation. Å andra sidan ställs det ökade krav på att lärarna ska redovisa innehållet i och resultatet av sitt arbete. Kontrollen ökar. Skolinspektionen har fått en starkare ställning. Alltså: bristande tillit till professionen.
– Lärarna har hamnat i en situation med lägre autonomi. De får inte längre själva svara för den professionella utvecklingen. Det finns en brist på respekt för lärarnas kunskaper och professionalitet. Det är klart att det skaver.
Vilken betydelse har det fria skolvalet?
– Att skolan numera är en konkurrensutsatt marknad har satt ytterligare press på lärarna. Vi ser liknande tendenser i en del andra länder, till exempel Storbritannien. Samtidigt finns det länder där lärarnas ställning inte har försämrats på samma sätt. Finland är ett sådant exempel. Där är inte skolan lika statligt styrd och reglerad. Där har professionen en tydligare och starkare ställning.
Professor Per Lindqvist vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Linnéuniversitet i Kalmar, säger att den svenska skolan under de senaste decennierna öppnats upp mot omvärlden.
– Den har blivit mer transparent. Samtidigt har grupper utanför skolan fått större inflytande och kontroll över lärarnas arbete, vilket har minskat lärarnas professionella status.
– Jag var i Frankrike för några veckor sedan och där ser utvecklingen helt annorlunda ut. Skolan är mer sluten än vad den är i Sverige och lärarna har en annan ställning och roll än vad de har här. I Frankrike har man till exempel sedan länge haft systemet med lärarassistenter som tar hand om den sociala biten, till exempel kontakten med elevernas föräldrar. Lärarna fokuserar på undervisningen. Det finns högre tilltro till lärarnas professionalitet. De är på ett annat sätt än här bemyndigade att utföra sitt uppdrag.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden