En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra.
Över 80 procent av lärarna använder delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.
I drygt 20 år har Mia Kempe arbetat som klasslärare och undervisat i svenska, matematik, NO, SO och engelska, framför allt på lågstadiet. Sedan några år tillbaka arbetar hon på S:t Pers skola i Sigtuna och som lärarcoach åt Sigtuna kommun.
– En klasslärares arbetsdag i skolan består till lite drygt hälften av undervisning. Det innebär att det egentligen borde finnas tillräckligt med tid till planering av lektionerna, förberedelser och efterarbete. Men det gör det ofta inte på grund av alla kringuppgifter som vi också måste utföra och som inte har med själva undervisningen att göra. Till det ska läggas den ökade administrationen, säger Mia Kempe.
– På många skolor finns det en rädsla för att bli anmäld till Skolinspektionen. För att ha ryggen fri om det skulle bli en anmälan, överdokumenteras ofta händelser och situationer vilket tar mycket tid. Å andra sidan krävs det i dag ofta omfattande dokumentation för att en elev som mår dåligt, eller kanske behöver extra stöd för att klara skolan eller något ämne, ska få hjälp. Detta trots att det kanske handlar om akuta behov. För att jag som lärare ska kunna lägga tid på rätt saker är det viktigt att minska på administrationen.
Har inte kraven på exempelvis dokumentation minskat?
– En del hävdar det. Men det är inget som märks på golvet. Här är det snarast tvärtom. Vi skriver ner och dokumenterar mer och mer. En hel del läggs sedan ut i olika digitala system för att elevernas föräldrar ska kunna följa vad vi gör i skolan. Men jag tycker att det är eleverna som vi ska lägga vår tid på, inte föräldrarna.
– Lär sig eleverna mer för att föräldrarna informeras i detalj och får ta del av all vår planering? Är det inte viktigare att vi lärare i stället har tid att planera och förbereda undervisningen? Det är för mycket tid som satsas på föräldrarna och för lite på eleverna.
Enligt Mia Kempe är det inte ovanligt med lärare som känner sig otillräckliga.
– Det är många lärare som arbetar häcken av sig och sliter, som springer mellan lektioner och har en mycket hög stressnivå. När de ska åka hem från jobbet på eftermiddagen har de ändå en känsla av att de står i skuld, att de inte har räckt till för alla. Det är alltid något som man inte har hunnit med att göra. Vi har i dag helt enkelt en omöjlig uppgift.
Vad ska man göra?
– Det behövs fler vuxna i skolan, inte bara lärare utan även lärarassistenter, kuratorer, fritidspedagoger och många andra yrkesgrupper. Men min upplevelse är att det i stället har blivit färre, samtidigt som antalet barn har ökat, precis som klasstorlekarna. Det pratas mycket om att ta bort arbetsuppgifter från lärarna och det behövs verkligen. Men det går ofta inte om det inte samtidigt anställs andra yrkesgrupper i skolan.
Mia Kempe säger att framför allt när det gäller de yngre eleverna är behovet av omsorg och struktur mycket stort, vilket bland annat kräver att det finns vuxna som ser dem och som är med på exempelvis rasterna.
– Men det krävs också att lektionerna är ordentligt förberedda och planerade. Ska vi komma igång med undervisningen när lektionen börjar, utan att det går bort en massa tid till annat, behöver jag ta emot eleverna när de kommer tillbaka till klassrummet efter exempelvis en rast. Då kan jag inte själv ha varit rastvakt.
Varför inte?
– Om det har varit en konflikt på rasten eller om en elev har ramlat och slagit sig, vilket händer ganska ofta. Hur ska jag då göra? Ska jag ta lektionstid till att reda ut konflikten för att den inte ska fortsätta in i klassrummet? Ska jag ta hand om och trösta Kalle som blöder på knäet och låta de andra 25 eleverna klara sig själva, vilket de inte gör. Eller ska jag strunta i Kalle, vilket jag så klart heller inte kan göra. Hur jag än gör blir det fel om jag som lärare ska utföra flera jobb.
Samtidigt som det är en växande lärarbrist, kan många lärare vittna om hur de lägger ner betydande tid på sådant som ligger utanför kärnuppdraget.
Under hösten har Lärarnas Riksförbund frågat 1 498 medlemmar som arbetar på låg- och mellanstadiet om deras arbete. Många uppger i sina svar att de ägnar en betydande del av arbetsdagen åt teknikstrul, administration och andra arbetsuppgifter som inte är direkt knutna till undervisningen.
Över 80 procent av de svarande uppger att de arbetar med olika typer av frånvarorapportering och uppföljning, med att administrera inbjudningar, rastvakta, allmänt socialt stöd och fixa i klassrummet, till exempel ordna med gardiner och blommor.
Mer än hälften vaktar då och då i matsalen, ordnar IT-problem, administrerar ledighetsansökningar och har kontakt med sociala myndigheter.
Häromåret konstaterade OECD att svenska lärare undervisar ungefär lika mycket i dag som de gjorde för 15 år sedan, men att det under de senaste åren har lagts på en rad nya administrativa uppgifter och ålägganden.
– Undersökningen bekräftar den bild vi har av lärarnas arbetssituation på många skolor. Många lärare tvingas utföra arbetsuppgifter som inte är direkt relaterade till undervisningen, vilket ökar på en redan tung arbetsbelastning förutom att det tar bort viktig tid från huvuduppdraget, säger Sara Svanlund som är 2:e vice förbundsordförande i LR.
– Det är en del nya arbetsuppgifter. Några av dem utfördes tidigare åtminstone till viss del av andra yrkeskategorier. Om lärarna i större utsträckning än idag skulle kunna fokusera på sitt kärnuppdrag skulle måluppfyllelsen bland eleverna dessutom öka.
Vad bör man göra?
– Vi behöver renodla lärarnas arbetsuppgifter, fokusera på undervisningen och prioritera de arbetsuppgifter som gör skillnad för elevernas måluppfyllelse. När det till exempel gäller dokumentation och administration bör man fråga sig om den är till för att hjälpa eleverna eller om den har andra syften.
– Förutom fler behöriga lärare behöver det även satsas på andra yrkeskategorier i skolan, till exempel lärar-assistenter, skolvärdar, skolassistenter och förstärkt elevhälsa. Det behövs helt enkelt fler vuxna. Men för att det ska ske, behöver staten ta ett tydligare ansvar för finansieringen av skolan och rikta medel till sådana anställningar.
Maria Caryll, chef för SKL:s utbildningssektion, säger att det runt om i Sverige pågår en rad olika initiativ, projekt och satsningar som går ut på att minska lärarnas kringuppgifter.
Det är satsningar som ofta har sina rötter i lärarbristen.
– På en del håll införs det lärarassistenter för att framför allt avlasta lärarna när det gäller det rent administrativa arbetet. På andra håll har man satsat på speciella mentorer som sköter kontakten med vårdnadshavare, planerar friluftsdagar och rastvaktar. Jag tror att det är viktigt att det är de lokala behoven, som kan variera ganska mycket, som styr vad man ska göra. Det här är inget som man kan bestämma eller avgöra centralt.
Hur stor är den här frågan?
– Jag tror att den är helt avgörande. Vi har jättestora utmaningar framför oss. Lärarbristen kommer inte gå att utbilda bort. Därför måste vi försöka få in andra yrkesgrupper i skolan som kan avlasta lärarna. Ett stort problem är att det ofta är yrkesgrupper som även behövs på andra håll i samhället än inom skolan. Behoven är stora på många ställen.
Undervisningsrådet Lee Gleichman Linnarsson på Skolverket berättar att det inom verket pågår ett arbete kring digitalisering av nationella prov och bedömningsstöd.
– Det är en omfattande satsning som vi tror ska kunna underlätta mycket för lärarna rent administrativt. Men det dröjer till 2022 innan den är klar.
– En av de stora knäckfrågorna är hur vi ska organisera i skolan så att lärarna får mer tid till sitt kärnuppdrag.
I dag finns det 2 573 lärarassistenter i Sverige, enligt Skolverkets statistik. 1 637 av dem arbetar i grundskolan.
– Med tanke på den stora lärarbristen är det otroligt viktigt att lärare inte arbetar med annat än undervisning och det som hör till den. Det finns väldigt mycket som lärare gör i dag, som andra kan göra. För ungefär ett år sedan inrättade vi därför, som en start, 35 tjänster som elevkoordinator och 18 som lärarassistenter, berättar Birgitta Spjuth som är chef för kompetensförsörjningsenheten vid grundskoleförvaltningen i Malmö.
– Lärarassistenterna arbetar bland annat med att rastvakta, följa med yngre lever till matsalen eller andra förflyttningar, kontrollera närvaron och hjälpa till med kopiering. Elevkoordinatorerna har betydligt mer komplexa arbetsuppgifter och kan bland annat fungera som mentorer, sköta kontakten med elevernas vårdnadshavare, arbeta med frånvarotrappan och vara en brygga till elevhälsan.
Vad har de för utbildning?
– För lärarassistenterna är kravet gymnasieexamen. Några av dem har tidigare arbetat som exempelvis barnskötare eller elevassistenter. Kravet på elevkoordinatorerna är högskoleutbildning. Några av dem är socionomer, medan andra kan vara hälsovetare eller har arbetat som polis.
Leder detta till att lärarna får undervisa mer?
– På några skolor har lärarna fått fler undervisningstimmar än vad de hade innan, medan de inte har fått det på andra skolor. Det varierar.
En annan kommun som har satsat på lärarassistenter är Uppsala. Under 2018 har 13 lärarassistenter arbetat på sex av kommunens grundskolor.
– Under nästa år kommer projektet att utökas med både fler skolor och fler lärarassistenter. Men det är ännu inte klart hur stor ökningen blir, säger Ingela Hamlin som är grundskolechef i Uppsala.
– Genom att tillföra andra yrkeskategorier till skolan kan vi minska lärarnas upplevda arbetsbelastning och renodla läraruppdraget. Men det är den enskilda skolan som avgör vilka arbetsuppgifter lärarna ska få avlastning med. Skolorna avgör också om de vill anställa lärar-assistenter eller andra yrkesgrupper. På några skolor har man valt att anställa socialpedagoger.
Innebär detta att lärare som får hjälp av exempelvis en lärarassistent behöver undervisa mer?
– Nej. Det finns ingen sådan koppling.
Helen Hillby är lärare i matematik och NO på Östra Stenhagenskolan i Uppsala, en kommunal grundskola med elever från förskoleklass till årskurs 6. Hon är även biträdande kommunombud för LR.
– Många lärare har en mycket hög arbetsbelastning. Om satsningen på lärarassistenter leder till att den minskar är det mycket bra. Men från LR:s sida skulle vi i stället för lärarassistenter vilja ha fler kuratorer, psykologer, socialpedagoger, speciallärare, elevassistenter, fritidspedagoger, vaktmästare,IT-tekniker och andra yrkesgrupper som redan finns i skolan. Det vill säga fler av denordinarie personalen.
– Samtidigt visar utvärderingen av det första året med lärarassistenterna att många lärare är mycket nöjda med deras arbete, vilket jag tror beror på att det var väldigt kvalificerade sökande till de här tjänsterna.
Vad gör lärarassistenterna?
– Det varierar en del mellan de olika skolorna, men mycket handlar om att hjälpa till med olika praktiska uppgifter, till exempel boka bussar, kopiera, gå med elever till olika aktiviteter, kolla frånvaron, skriva protokoll och vara rastvakter.
Björkvallsskolan med cirka 300 elever i årskurs 6 – 9 är en av skolorna i Uppsala där det under året har arbetat lärarassistenter.
– I början visste vi inte riktigt vad vi skulle kunna få hjälp med. Som lärare är man vad vid att göra mycket själv och fungera som en kombination av lärare, polis, kurator och vaktmästare. Det tog därför ett tag innan allt föll på plats, men därefter har det bara blivit bättre och bättre, säger Annica Toll som är förstelärare i SO-ämnena och har arbetat på skolan sedan 2004.
– Lärarassistenterna har bland annat servat oss lärare med olika blanketter, rastvaktat, åkt iväg med vissa elever för simundervisning samt kopierat och gjort i ordning inför de nationella proven. Under proven har de vid behov löst av oss lärare så att vi har kunnat gå på toaletten. De har också kunnat hjälpa till om det har varit väldigt stökigt på vissa lektioner. Jag tycker att de har gjort stor skillnad.
Sedan ett år tillbaka arbetar två lärarassistenter på Eriksskolan i Uppsala som har cirka 320 elever i årskurs F–3 och ligger i Luthagen i de centrala delarna av Uppsala.
– Jag tycker att det fungerar mycket bra. De har tagit över en del av de administrativa uppgifter som vi lärare utförde tidigare, till exempel boka bussar, kopiera, skriva protokoll vid möten, sammanställa enkäter och sköta frånvarorapporteringen. Nu hinner jag till och med reflektera över min undervisning, säger klassläraren Marie Palestro.
– Om det är något barn som inte kommer på morgonen, och som inte sjukanmälts, behöver jag inte längre lämna lektionen för att gå och ringa och ta reda på vad som kan ha hänt. Det tar lärarassisterna hand om.
Marie Palestro berättar att lärarassisterna vissa dagar även fungerar som mat- och rastvärdar förutom att de följer med eleverna när de ska ha slöjd eller idrott.
– Vi har inga egna lokaler för slöjd och idrott. De lektionerna hålls därför på en skola en dryg halvkilometer bort. Tidigare fick jag gå med eleverna dit och hämta dem, vilket tog en del tid. Det slipper jag nu.
– Satsningen på lärarassistenter har gjort att jag har fått mer tid till för- och efterarbete, och att jag numera till och med hinner reflektera över min undervisning, vad som har gått bra och dåligt och vad som jag bör ändra på till nästa lektion.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden