I morgon väntas riksdagen besluta om ett nytt tiogradigt betygssystem med nationellt rättade digitala slutprov.
Men det dröjer innan det är på plats.
– Skolverket har knappast kompetens att bygga det tekniska system som behövs, säger betygsutredaren Magnus Henrekson.

I HÖST ÄR det 15 år sedan det nuvarande betygssystemet infördes.
Det är ett betygsystem som enligt kritikerna har ökat betygsinflationen, kännetecknas av stora likvärdighetsproblem och bidrar till utslagning av barn och ungdomar.
Sedan betygsystemet infördes under ledning utbildningsminister Simona Mohamssons (L ) föregångare Jan Björklund (L) har cirka 230 000 elever lämnat grundskolan utan att vara behöriga att läsa vidare på något av gymnasieskolans nationella program.
Regeringens betygsutredare Magnus Henrekson beskriver betygssystemet som ”godtyckligt, skadligt, korrumperande och emotionellt stötande” och menar att det är extra olämpligt i ett marknadsdrivet skolsystem som det svenska.
I morgon väntas riksdagen säga ja till regeringens proposition ”Ett likvärdigt betygssystem” som bland annat föreslår:
*En ny betygsskala med tio betygssteg, från 1 till 10.
*Ingen skarp gräns för godkänt, alltså ett avskaffande F-betyget enligt nuvarande modell.
*Meritvärde ska ersätta betyg som urvalsgrund för antagning till högre studier.
*Meritvärde ska dels bestå av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov som bör rättas centralt.
*För att vara behörig till ett nationellt program i gymnasieskolan ska det
krävas ett meritvärde om lägst fyra från grundskolan.
*Merparten av förändringarna är tänkt att börja gälla om två år, den 1 juli 2028, för att tillämpas fullt ut tre år senare.

SAMTLIGA OPPOSITIONSPARTIET STÅR bakom skrotande av F-betyget. Centerpartiet skriver i sin ”svarsmotion” på propositionen att det bör införas övergångsregler som, i linje med andan i den nya lagen, ”öppnar upp gymnasieskolans yrkes­program för elever som i dag stängs ute på grund av den skarpa F-gränsen”.
Miljöpartiet varnar för att det starka fokuset på de nationella slutproven kan leda till att undervisningen utformas för att eleverna ska prestera så goda provresultat som möjligt. ”Eleverna riskerar att lära sig för provet, snarare än för livet.”
Enligt förslaget ska de första nationella slutproven genomföras i gymnasieskolan från och med våren 2029 och högstadiet från och med våren 2031.
Skolverket föreslår att slutproven till att börja med skrivs på papper – som de nationella proven idag – och även rättas lokalt för att så småningom digitaliseras.
Detta trots att central rättning utgör en viktig del av det nya betygssystemet, inte minst för att minska risken för fusk och underlätta likvärdig bedömning.
– Central rättning är viktigt för att man ska vara säker på att rättningen går rätt till, säger Magnus Henrekson.
– För att det inte ska bli för tungrott behöver proven vara digitala.
*Hinner man utveckla ett sådant provsystem?
– Skolverket har kompetens att utforma själva proven, men knappast att bygga det tekniska system som behövs.
*Hur ska man då göra?
– Man bör inrätta en speciell organisation för detta, vilken antingen kan ske inom Skolverket, Regeringskansliet eller genom att man skapar en speciell genomförandemyndighet.
Magnus Henrekson vill att Skolverket ska ta hjälp av exempelvis Skatteverket, Försäkringskassan eller de stora försäkringsbolagen som alla har erfarenhet av att bygga stora system.
– Det handlar om väldigt specialiserad kompetens. Jag hoppas att Skolverket den här gången har respekt för svårighetsgraden och inte upprepar de kostsamma misstagen från digitaliseringen av de nationella proven.
– Myndighetens ledning måste verkligen förstå vilka kompetenser som behövs. Det går inte att med befintliga personal försöka lösa det som befintlig personal inte har möjlighet att lösa.
*Hur viktigt är det att man har ett fungerande system på plats innan man börjar införa det?
– Ett sådant här system måste testas och utvärderas ordentligt innan det börjar användas.

UNDER NÄSTAN TIO års tid försökte Skolverket utveckla en digital plattform för nationella prov. Efter ett antal haveriet – och kostnader på tillsammans nästan en miljard kronor – stoppade regeringen till slut projektet.
Socialdemokraterna varnar i sin ”svarsmotion” på regeringen betygsproposition för att betygsreformens legitimitet hotas om centrala delar av betygssystemet görs beroende av en infrastruktur som inte är till­förlitlig. ”Det är därför nödvändigt att säkerställa att systemen är stabila och rättssäkra innan de ges en avgörande roll i betygs­sättningen”.
Vänsterpartiet menar att man behöver utreda om Skolverket har tillräckliga personella och ekonomiska resurser som behövs för att ”för att införa de digitala nationella slutprov som behöver genomföras för att betygssystemet ska fungera”.

Så här föreslår att Skolverket att ett införande av ett nytt betygssystem kan gå till:

Steg 1 – Våren 2029 och 2030 (gymnasieskolan)
*Nationella slutprov genomförs i huvudsak på papper.
*Proven rättas lokalt av lärare på skolorna.

Steg 2 – Våren 2031 (grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan)
*Slutproven genomförs huvudsakligen på papper och rättas lokalt.
*Uppsatsdelar i svenska, svenska som andraspråk och engelska genomförs i en digital tjänst som Skolverket tillhandahåller alternativt på annat sätt med hjälp av dator eller annan digital enhet.
*Uppsatsdelarna rättas centralt.

Steg 3 – Från våren 2032 och framåt
*Det digitala genomförandet i Skolverkets provplattform skalas successivt upp med fler slutprov enligt en i förväg fastställd plan.
*Under en övergångsperiod finns möjligheten att genomföra slutprov både i ett digitalt system och på papper.
*Den centrala rättningen byggs ut i takt med det digitala genomförandet.
*Strävan är att successivt gå över till ett fullständigt digitalt genomförande i en provtjänst.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2026.