Inför valet 2018 talades det om satsningar på skolan. I verkligheten har det blivit precis tvärtom.
Under rubriken ”effektiviseringar” skär kommuner över hela Sverige i anslagen till skolan.
– Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson, LR:s kommunombud i Sjöbo.
FRÅN LAPPLAND I norr till Skåne i söder upprörs och protesterar lärare mot nedskärningar inom skolan.
Andra är besvikna och uppgivna. En del väljer att byta jobb.
– De ständiga kraven på ”effektiviseringar” i kombination med växande behov hos många elever gör att kvaliteten försämras för varje år som går. Inte ens Stålmannen skulle klara att leva upp till styrdokumentens krav med de resurser som vi har, säger Lena Wallin som är kommunombud för LR i Järfälla och undervisar i svenska och engelska på Fjällenskolan.
I Sjöbo har en stor del av lärarkåren fått nog av kommunala besparingar och sämre arbetsförhållanden och funderar på att sluta.
– Många lärare mår mycket dåligt, säger Peter Nilsson som är LR:s kommunombud i den sydostskånska kommunen.
Efter att Sjöbo kommun aviserat om ytterligare nedskärningar inom skolan, och det larmats om höga stressnivåer och växande hälsoproblem bland de anställda, genomförde lärarfacken för några veckor sedan en enkätundersökning bland lärarna på Färsingaskolan och Emanuelskolan. Drygt 90 procent av lärarna valde att delta i undersökningen som bland annat visar:
*83 procent av lärarna på Färsingaskolan och 89 procent på Emanuelskolan har under det senaste året haft långvariga stressymptom.
*90 procent av lärarna beskriver sin arbetsbelastning som tung, mycket tung eller motsvarande.
*Nästan 80 procent tror att deras nuvarande arbetsbelastning kommer att påverka deras hälsa negativt eller mycket negativt.
*En klar majoritet av de som arbetade på respektive skola för ett år sedan anser att de i dag har mer undervisning än vad de hade då.
*83 procent av lärarna på Färsingaskolan uppger att de kommer att söka jobb någon annanstans. På Emanuelskolan är andelen 56 procent.
– Det har under många år satsats alldeles för lite på skolan i Sjöbo, vilket bland annat resulterat i en mycket tung arbetsmiljö och en för stor arbetsbelastning för lärarna, säger Peter Nilsson.
Han berättar att lärartätheten och behörigheten i Sjöbo är lägre än riksgenomsnittet, trots att åtminstone den sistnämnda har förbättrats under senare år.
– Att det kostar mer att anställa behöriga lärare än obehöriga är ganska självklart. Men det tog man inte hänsyn till när man lade budgeten.
– Sjöbo satsar redan för lite pengar på skolan i förhållande till behoven och för att vi ska kunna leva upp till skollagens krav. Med nya effektiviseringskrav – det vill säga besparingar – blir det ännu sämre, vilket är en förklaring till att många lärare funderar på att se sig om efter andra jobb. Jag blir extra ledsen när jag träffar erfarna och duktiga lärare som har arbetat här länge och som nu berättar att även de funderar på att söka andra arbeten. Det är hemskt.
Enligt kommunledningens ursprungliga planer skulle det i år sparas över fyra miljoner kronor på för- och grundskolorna i Sjöbo. Efter omfattande kritik har den styrande politiska majoriteten lovat att åtminstone begränsa besparingarna något.
– Men det räcker inte. Anslagen behöver öka. Skolans budget har varit för liten under många år, säger Peter Nilsson.
Efter två år på posten sade Sjöbos skolchef Jeanette Willby häromveckan upp sig på grund av missnöje med hur politikerna i kommunen vill omorgansiera skolan. Trots att det var hon själv som valde att sluta, får hon lön fram till 1 mars 2020 vilket beräknas kosta kommunen cirka en miljon kronor. Hon är under tiden arbetsbefriad.
Peter Nilsson säger att höga hyreskostnader bidrar till skolorna dåliga ekonomi i Sjöbo.
– Vi har bland de högsta lokalkostnaderna i landet trots att lokalerna ägs av kommunens bostadsbolag Sjöbohem. Det man ger med ena handen, tar man med den andra.
2017 gick Sjöbohem med nästan 13 miljoner kronor i vinst (resultat efter finansiella poster), enligt bolagets senaste årsredovisning.
Det är dock inte bara skolorna i Sjöbo som dras med höga lokalkostnader. Så är det i många kommuner. Ett exempel är Trelleborg, några mil sydväst om Sjöbo.
– En stor del av bildningsnämndens budget går åt till att betala höga hyror för skollokaler som kommunen själv äger. Det är en rundgång på pengar, säger Ronnie Johansson som är LR:s ombud i Trelleborg.
TILLSAMMANS MED ÅSA Plesner driver läraren Marcus Larsson tankesmedjan Balans som i skrivande stund har analyserat årets skolbudgetar för cirka 220 av Sveriges 290 kommuner.
– Enligt vår sammanställning sparar ungefär nio av tio kommuner på skolan, säger Marcus Larsson.
*Hur mycket?
– Det varierar. Ytterst få kompenserar fullt ut för prisökningar, vilket i sig innebär en nedskärning även om inte skolbudgeten minskar i absoluta tal. Det gör den dock på vissa håll.
– En del kommuner, till exempel Stockholm, säger att man satsar på skolan när man ökar skolbudgeten med två procent. Men om prisökningen är exempelvis tre procent innebär det i realiteten en nedskärning.
*Kompenserar kommunerna för lokal löneglidning?
– Oh nej. En del skriver dessutom i sin budget att det heller inte blir några pengar till ”volymförändringar”, det vill säga kompensation för att antalet elever ökar, vilket i praktiken innebär ännu större nedskärningar.
– Många har dessutom stegrande effektiviseringskrav, det vill säga ökade krav på nedskärningar. Ofta kan det vara en procent för 2019, 1,5 procent för 2020 och 2,5 procent 2021. Det kommer alltså bli ännu värre under de kommande åren.
Enligt Balans genomgång utnyttjar många kommuner statsbidraget för ökad likvärdighet för att dölja sina egna besparingar på skolan.
För att få del av bidraget, som i år är på 3,5 miljarder kronor, får kommunerna enligt regelverket inte minska de egna kostnaderna per elev (undervisning och elevhälsa).
– Men det kan de ändå göra genom att Skolverket valt en helt annan definition av vad som är nedskärningar än den som de flesta andra, till exempel Sveriges kommuner och landsting (SKL), använder sig av. Resultatet blir att samtidigt som statliga politiker ökar bidragen till skolan, skär många av deras kommunala kollegor ner på anslagen till samma skola, säger Marcus Larsson.
Ett tydligt resultat av de senaste årens besparingar och nedskärningar inom skolan är som sagt ökad stress bland personalen. Många lärare vittnar om hur de måste springa allt snabbare, om hur de tvingas arbeta på sin fritid för att hinna med, om återkommande sömnproblem och om hur de mår allt sämre.
– Det är en verklighet som jag känner igen. När jag träffar lärare i dag är det skillnad jämfört med för ett antal år sedan. Det första lärarna då tog upp var ofta lönen. I dag är det arbetsmiljön. Vi har också fått ett antal rapporter från bland annat Arbetsmiljöverket som handlar om en pressad arbetsmiljö, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).
– Ska en skola vara riktigt bra måste man ha lärare som orkar med sitt jobb.
*Förstår du att många lärare känner sig jagade och anser att de inte kan göra ett bra jobb?
– Självklart förstår jag den reaktionen. Regeringen gör nu en rejäl satsning på skolan med hjälp av likvärdighetspengarna. Men det gäller att komma ihåg att ansvaret för resultat, kvalitet och arbetsmiljö ligger på de kommunala och fristående huvudmännen.
*Många kommuner sparar redan på skolan och kommer att göra så även under de kommande åren.
– Jag är medveten om att det finns en tuff ekonomisk verklighet i många kommuner. Jag är också medveten om att skolorna, i samtliga skolformer, har ökade elevkullar vilket förstås ökar skolans kostnader. Samtidigt är det så att regeringen har beslutat om ett likvärdighetsbidrag på 3,5 miljarder kronor till våra skolor.
– Skälet till att regeringen har gjort den här satsningen är att den anser att skolan behöver ett resurstillskott och att det resurstillskottet ska går till just undervisning, elevhälsa och till de elever som behöver det mest.
*Kommunalråd runt om i Sverige säger samma sak: Det finns inte mer pengar. Därför måste vi spara på skolan.
– Jag har full förståelse för att en kommun kan ha en trång ekonomi och ett tufft ekonomiskt läge. Skälet till att likvärdighetsbidraget finns är att regeringen gör bedömningen att det behövs ett resurstillskott, att det behövs en satsning på elevhälsa och undervisning för att skapa jämlikhet och goda kunskapsresultat.
*Räcker pengarna?
– Regeringens bedömning är att detta är ett rejält tillskott. Det finns också inskrivet en framtida ökning av bidraget.
– Förra året satsade regeringen 13 miljarder på skolan via olika statsbidrag. Utöver det finns välfärdsmiljarderna. Med dem vill regeringen säkerställa att kommunerna har goda ekonomiska möjligheter att fullgöra sitt viktiga uppdrag i välfärden.
*En del kommuner använder likvärdighetsbidraget till att fylla igen kommunala budgethål.
– Det är inte meningen med det här bidraget. De resurser som vi från regeringens sida satsar på skolan ska också gå till skolan, till undervisning och elevhälsa, och inte till annat.
– Hela syftet med bidraget är att öka resurserna till skolan. Därför finns det särskilt inskrivet att huvudmannen inte ska minska sina egna kostnader för förskoleklass och grundskola.
*Om de gör det?
– Skulle det hända är det naturligtvis inte acceptabelt och det är heller inte något som jag som utbildningsminister kommer att acceptera.
*Vad händer med de som använder pengarna felaktigt?
– För det första kommer Skolverket följa upp det här statsbidraget. Det finns ett antal villkor som ska vara uppfyllda för att man ska få bidraget och det är Skolverkets roll att följa upp att så också sker.
– Jag som utbildningsminister kommer inte att stillatigande åse om ett så stort och viktigt resurstillskott som likvärdighetsbidraget inte skulle användas till det som det är avsett för. Det kommer naturligtvis få konsekvenser.
*Enligt Riksrevisionen brister Skolverkets uppföljning av hur statsbidragen används.
– Vi har väldigt många statsbidrag till skolan. Att följa upp vartenda bidrag till varenda huvudman skulle medföra orimliga kostnader. Skolverket är ansvarigt för att det finns en uppföljning som är ändamålsenlig.
– Det är upp till verket att lägga upp den utvärdering som man tycker är lämplig till respektive statsbidrag.
*Har den kommunala skolan kommit till vägs ände?
– Jag kan bara konstatera att i dag ligger ansvaret hos kommunala och fristående huvudmän. Det är upp till dem att ta det ansvaret.
En av många kommuner som har valt att spara på skolan trots ökat elevantal är Örebro. I år minskas skolbudgeten med cirka 70 miljoner kronor. I samband med att besparingsplanerna, som från början var på drygt 100 miljoner kronor, presenterades förklarade programdirektören Charlotta Karlsson Andersson:
– Vi tar från det som är grädde på moset i verksamheten.
Uttalandet och besparingarna har upprört Örebros lärare. Snabbt startade Facebookgruppen ”Var fan är grädden?” som i dag har nästan 2 000 medlemmar
– Uttalandet visar vilken syn de som styr har på skolan. Sanningen är att det inte finns någon grädde att ta bort, och det har det inte funnits på decennier. Det är inte så att vi som arbetar i skolan går runt och rullar tummarna, säger Martin Hallberg som undervisar i spanska och idrott på Gumaeliusskolan.
Så mycket sparar kommunerna på skolan – aktuella exempel
– LULEÅ –
Trots fler elever ska skolan i Luleå spara 106 miljoner kronor fram till 2022.
– Det är besparingar som kan få mycket stora konsekvenser. Det finns en stor oro bland lärarna för att vi ska bli färre som ska göra mer, att vi får springa ännu fortare och att man inte kommer att nyrekrytera behöriga lärare. Redan har vi stora arbetsmiljöproblem på flera enheter. Jag förstår inte hur vi ska kunna spara pengar samtidigt som elevantalet ökar. Den ekvationen går inte ihop, säger LR-ombudet Ingela Hörnell.
Hon berättar att kommunen, för att spara pengar, bland annat har bestämt att dra in ett antal vakanta skolpsykologtjänster.
– Det drabbar elever som har behov av psykologhjälp, men även lärarna som kommer att få mera arbete.
*Varför sparar ni på skolan, Emma Engelmark (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Luleå?
– I grunden handlar det om kommunens ekonomi. Vi har ett sviktande skatteunderlag samtidigt som vi har högre kostnader än många andra kommuner. Men budgeten är ännu inte behandlad av fullmäktige.
– JÄRFÄLLA –
I Järfälla höjs elevpengen i år med 2,4 procent.
– Det är inte tillräckligt för att klara löneökningar, nyanställningar eller vårt nya avtal. I praktiken blir det därför nedskärningar, säger Lena Wallin som är kommunombud för LR i Järfälla och undervisar i svenska och engelska på Fjällenskolan.
*Vad kommer man att spara på?
– Min gissning är att man inte kommer att kunna uppfylla avtalet, elever med stödbehov kommer inte att få stöd, klasser kommer att vara stora och stödfunktioner runt lärare/elever bli få. Möjligen kommer även undervisningsskyldigheten att öka på sina håll, vilket gör att eleverna får ännu mindre hjälp.
– Politiker kräver förbud mot mobiltelefoner i klassrummet vilket är populärt att säga eftersom det är gratis. Men det är inte det som är problemet, det som behövs är fler lärare som kan hjälpa elever.
*Varför sparar ni på skolan, Nikoletta Jozsa (L), ordförande i barn- och ungdomsnämnden?
– Vi satsar på skolan. Vi har höjt skolpengen så mycket vi har kunnat, men hoppas kunna höja mer framöver.
–
KARLSHAMN –
Karlshamns skolor ska i år minska sina kostnader med 20 miljoner kronor.
– Det innebär mycket stora besparingar. För gymnasie-skolans innebär det sex procent av budgeten, säger Niclas Wahlgren som är LR:s kommunombud.
– Dessutom väntas det ytterligare besparingar under 2020 och 2021, trots att behoven är de motsatta. Anslagen till skolan behöver i stället öka.
Det är ännu inte klart exakt hur alla besparingarna ska göras.
– Men det går inte längre att använda sig av osthyveln. Det kommer bland annat skäras ner på centrala pedagogresurser, insatser för elever med särskilt stöd, elevcoacher, läromedel och fortbildning, det vill säga allt som inte är direkt lagstadgat.
– När man tar bort kringtjänster ökar belastningen, som redan är för stor, på lärarna. Arbetsuppgifterna försvinner ju inte.
*Vad säger lärarna?
– Många biter ihop, men det gnälls rejält. En del söker tjänster i andra kommuner.
*Varför sparar ni på skolan, Per-Ola Mattsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn?
– Den kommunala driften går i år med cirka 70 miljoner kronor i underskott. Ska vi inte höja skatten med en krona måste vi spara. Det gäller alla verksamheter.
–
TRELLEBORG –
Trots fler elever, högre hyror och ökade personalkostnader ökar inte skolbudgeten i Trelleborg för 2019.
– Det innebär i praktiken besparingar på 56 miljoner kronor. Till det ska läggas att vi i fjol hade ett sparbeting på 20 miljoner kronor, säger Ronnie Johansson, LR:s kommunombud i Trelleborg.
Han berättar att det ännu inte är bestämt hur besparingarna ska ske.
– Politikerna säger att ingen ska sägas upp. Men det kan bli så att lärare och andra som slutar inte ersätts. Då blir det inga uppsägningar, men ändå en minskning av personalstyrkan. Risken är också stor att det blir större klasser och att man minskar på antalet special-lärare och extra resurser. Resultaten blir mer arbete för de som blir kvar.
*Vad säger lärarna?
– Många är ganska så upprörda och uppgivna. Jag tycker att det är uppenbart att kommunerna inte längre klarar av skolan, utan missköter den.
*Varför sparar ni på skolan, Mikael Rubin (M), kommunstyrelsens ordförande i Trelleborg?
– Vi sparar inte på skolan. Däremot försöker vi ta tag i kommunens ekonomi. En del i det är att se till att bland annat bildningsförvaltningen håller sin ram. Vi kommer senare i vår att återkomma med mer pengar till skolan.
–
ÖRNSKÖLDSVIK –
Bildningsnämnden i Örnsköldsvik väntas i år behöva spara mellan 35 och 40 miljoner kronor, berättar Åsa Elfving som undervisar i matematik och fysik på Parkskolan i Örnsköldsvik och är kommunombud för LR.
– Vi vet ännu inte var det kommer att sparas, förutom på gymnasial komvux som ska övergå till enbart distans-kurser. Från lärarhåll är vi mycket oroade över situationen. För mig är det en olöslig ekvation hur man ska kunna spara ytterligare på skolan utan att det får mycket stora konsekvenser för verksamheten. Risken är att man försöker öka lärarnas arbetsbörda ytterligare. Men då blir det katastrofläge.
*Vad är orsaken till underskottet?
– För lite pengar. Men också dåliga lokallösningar. Förutom att kommunen inte har underhållit sina fastigheter på ett rimligt vis, har den inte i tid planerat in behovet av nya lokaler. Detta har lett till många paviljonglösningar, som är väldigt dyra. På den skola jag arbetar på har det till exempel regnat in sedan 1970-talet.
*Varför sparar ni på skolan, Kristoffer Park (S), ordförande i bildningsnämnden i Örnsköldsvik?
– Bland annat för att vi inte har fått kompensation av fullmäktige för ökat antal elever. Vi har också ett effektiviseringskrav på oss på en procent av verksamheten.
– ARBOGA –
I år ska skolbudgeten i Arboga minska med 1,5 procent.
– Dessutom tas indexuppräkningen bort. Kommunen pratar om rationaliseringar och effektiviseringar, men det tycker jag är en skymf. Alla vet att det handlar om neddragningar, säger Leopold Pavanelli som är kommunombud för LR i Arboga.
– Under de senaste åren har man försökt ta bort allt som inte måste vara kvar för att inte bryta mot skol-lagen. Vi är nu nere på en nivå som gör att många lärare är mycket oroliga.
*Vad händer nästa år?
– Då väntar ett lika stort sparbeting som i år. Resultatet blir att verksamheten försämras ytterligare sam-tidigt som de lärare som blir kvar får arbeta ännu mer.
– Det känns inte som att politikerna tar lärarbristen och lärarnas arbetssituation på allvar. För några år sedan hade vi nästan bara legitimerade och utbildade lärare i Arboga. Nu är vi på högstadiet nere på 70 procent.
*Varför sparar ni på skolan, Anders Röhfors (M), kommunstyrelsens ordförande i Arboga?
– Vi har ett effektiviseringskrav på 1,5 procent per år på alla våra verksamheter. Ska vi klara nödvändiga investeringar i verksamhetsfastigheter behöver vi ha det.
– ÖREBRO –
Efter omfattande protester minskade politikerna i Örebro sparkraven på skolan från drygt 100 miljoner kronor till 72.
– Det kommer ändå att bli mycket tufft. Bland annat väntas man skära ned på centralt skolstöd, fortbildning av lärare, läromedel, vikarier och personal som inte är lärare. Det finns också risk för att lärarna får undervisa mer, säger Martin Hallberg som är lärare på Gumaeliusskolan, biträdande kommunombud för LR och huvudskyddsombud för årskurs 7–9.
– Det kan till och med bli uppsägningar trots att antalet elever ökar.
*Varför sparar ni på skolan, Marlene Jörhag, (KD), kommunalråd i Örebro med ansvar för barn- och utbildningsfrågor?
– Bland annat för att vi har fått ökade hyreskostnader på grund av nya och renoverade lokaler. Dessutom har antalet invånare, inte minst antalet barn, ökat mer än vad vi hade räknat med.
– SALA –
I Sala ökar antalet elever. Men inte skolbudgeten.
– Nej. Bara i år ska barn- och utbildningsnämnden spara 25 miljoner kronor, säger Åsa Haga Eriksson som undervisar i matematik, kemi och biologi på Ekeby-skolan och är kommunombud för LR i Sala.
– Budgeten hade i stället behövt öka med tanke på det ökande elevantalet och för att lärarnas arbetsmiljö skulle kunna förbättras och arbetsbelastningen minska.
Åsa Haga Eriksson berättar att utvecklingen i stället går åt motsatt håll. Fler elever per klass, ökad arbets-belastning för lärarna och sämre arbetsmiljö.
*Varför sparar ni på skolan, Anders Wigelsbo (C), kommunstyrelsens ordförande i Sala?
– Vi behöver spara på alla våra verksamheter på grund av förändrad demografi och vikande skatteunderlag.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden 2019
