Bakom nästan två av tre nya privatskolor står någon av friskolekoncernerna.
– Regelverket styr friskoleväsendet mot koncernerna, säger Håkan Wiclander som är ordförande i Idéburna skolors riksförbund.
I FJOL KOM det in 208 ansökningar till Skolinspektionen om att få starta en ny eller utöka verksamheten vid en privat skola. 36 ansökningar om nyetablering – lika många grundskolor som gymnasieskolor – och 64 om utökning av befintlig verksamhet godkändes.
Bakom 34 av de 36 beviljade ansökningarna stod ett aktiebolag och bakom 23 av de 36 en koncern. Sveriges största kommersiella skolhuvudman Academedia svarade för nio av de beviljade ansökningarna.
Att de stora koncernerna utgör en allt större del av den svenska skolmarknaden är inget konstigt, utan ekonomiskt logiskt, menar Håkan Wiclander.
– Det är i allmänhet lättare att få ekonomi i en skolverksamhet ju större den är. Dessutom, om man skapar man en marknad – som Sverige har gjort med skolan – så leder den på sikt till en oligopolisering om man inte balanserar med politiska medel. Det här är inget konstigt. Det är bara att gå till den nationalekonomiska teorin. Bolagen agerar rationellt.
– Det är också logiskt, rationellt och till och med på många sätt bra att statsmakterna springer efter och försöker reglera verksamheten, göra kontrollapparaten större och tillståndsprövningen skarpare. Men i takt med att man skärper regelverket och försöker skapa ordning, styr man friskoleväsendet mot koncernerna.
*Hur då?
– Friskolekoncernerna har jurist-, fastighets- och marknadsavdelningar och liknande som kan sköta sådant här. Det har inte den lilla ideella förening eller kooperativ som ska starta en skolverksamhet för första gången. Deras verksamhet är folkrörelsebaserad och består av människor som på ideell basis och på sin fritid försöker starta en verksamhet som efterhand blir ekonomisk.
– Kraven gör att friskolereformens ursprungliga syfte – en mångfald av mindre lokala aktörer, pedagogiska alternativ och lokal anpassning – förfelas och förfaller. Det är också en förklaring att många längre inte ens försöker starta en friskola.
*Är systemet riggat för de stora koncernerna?
– Ja, i någon mening, även om ordet riggat antyder att det finns ett subjekt som har tänkt ut att det ska vara så här. Det tror inte jag. Men det är effekten.
HÅKAN WICLANDER MENAR att det borde ställas olika krav på ideella och icke vinstdrivna aktörer på privatskolemarknaden – till exempelvis stiftelseägda och kooperativt ägda skolor – och kommersiella och vinstdrivna aktörer som till exempel Internationella Engelska Skolan (IES), Academedia och Kunskapsskolan.
– Den slags kontroll och styrning som är nödvändig när det gäller vinstdrivna aktörer och koncerner behövs inte i den ideella och icke vinstdrivna sektorn. Där kan man arbeta betydligt mer med tillitsstyrning. Jag tycker att det är vansinnigt att likställa Academedia eller Internationella Engelska Skolan med ett litet kooperativ.
– Den nyligen tillsatta utredningen om ett förstatligande av skolan borde även titta på detta.
DET GÅR INTE bara volymmässigt utan också ekonomiskt bra för de största svenska privatskolekoncernerna. Under de senaste fem åren har de gjort ett sammanlagt rörelseresultat på över fem miljarder kronor.
Inte ens den pågående pandemin tycks ha ställt till med några ekonomiska problem för friskoleföretagen.
Tvärtom.
Skolpengen har betalats ut som vanligt samtidigt som staten har tagit över sjuklönekostnaderna. På många håll har dessutom friska lärare vid sidan om sina ordinarie jobb fått vikariera för frånvarande kolleger, vilket inneburit att bolagen sluppit utgifter för vikarier.
I förra veckan flaggade friskolekoncernen Academedia till och med för att rörelseresultatet för perioden juli till september i år blir betydligt bättre än väntat: 150 miljoner kronor vilket är dubbelt så mycket som under samma period i fjol.
En genomgång av de fem största friskolekoncernernas (Academedia, Internationella Engelska Skolan, Kunskapsskolan, Thoréngruppen och Jensen Education) offentliggjorda resultat för de fem senaste åren visar på ett gemensamt rörelseresultat före räntor och skatter (Ebit) på 5 213 093 000 kronor, varav Academedia står för merparten, 3 275 000 000 kronor.
I bolagets bokslutskommuniké för juli 2019–juni 2020 (Academedia har brutet räkenskapsår) skriver koncernchefen Marcus Strömberg att ”utbrottet av Covid-19 har haft en begränsad ekonomisk påverkan…//… I Sverige har distansundervisningen på gymnasiet medfört lägre direkta kostnader som delvis motverkats av satsningar på digitala tjänster.”
Han skriver också:
”Som ett resultat av den finansiella utvecklingen under året och att bolaget har en stark finansiell ställning med stabila utsikter har styrelsen i Academedia beslutat att förslå en utdelning på 1,50 (1,25) SEK per aktie för verksamhetsåret 2019/20. Bolagets starka finansiella och kvalitetsmässigt goda ställning ger också utrymme att ta tillvara på framtida affärsmöjligheter samt att hantera en ökad osäkerhet relaterat till pandemin.”
Sedan mitten på mars i år har priset på Academediaaktien – bolaget är börsnoterat – stigit med 88 procent, från 41,10 kronor den 16 mars i år till 77,30 i fredags.
Beslut om bland annat utdelning tas på stämman den 26 november. Störst ägare i Academedia är Mellby Gård, Handelsbanken fonder, Nordea fonder och Capital Group.
En annan ekonomisk framgångsrik friskolekoncern på den svenska skolmarknaden är Internationella engelska skolan (IES), som under de senaste fem åren gjort ett rörelseresultat på cirka 1,1 miljarder kronor.
Enligt den senaste bokslutskommunikén (1 juli 2019–30 juni 2020) steg omsättningen under året med drygt 10 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet uppgick till cirka 393 miljoner kronor.
Bolagets vd Anna Sörelius Nordenborg skriver i kommunikén att bolagets svenska verksamhet inte har påverkats finansiellt av pandemin och att intäkterna per elev under året ökade med 3,8 procent samtidigt som kostnaderna per elev bara steg med 2,9 procent.
”Personalkostnaderna har påverkats positivt av den sjuklöneersättning som erhållits från staten under coronapandemin och negativt av ökade vikariekostnader. Netto är personalkostnaderna opåverkade. Utbudet av legitimerade lärare på den svenska skolmarknaden fortsätter att vara lägre än efterfrågan men löneglidningen i marknaden har ändå minskat.”
Störst ägare i Internationella Engelska Skolan, som är på väg att köpas ut från börsen, är de Luxemburgbaserade bolagen Bock Capital och Paradigm Capital AG samt Barbara Bergström.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden 2021.
