Det råder bred politisk enighet kring upprustningen av försvaret.
Detsamma gäller behovet av att förbättra reservofficerarnas villkor.
ERIK EZELIUS (S) och Jörgen Berglund (M), ledamöter av riksdagens försvarsutskott, är båda yrkesofficerare som blivit reservofficerare.
– Min plutonchef under värnplikten hade dessutom Jörgen som plutonchef, säger Erik Ezelius när Reservofficeren träffar honom och Jörgen Berglund i den så kallade sammanbindningsbanan i den östra delen av riksdagshuset.
Den knappt tio meter breda och 45 meter långa korridoren byggdes för att länka samman de både plenisalarna under tvåkammarsystemet.
Erik Ezelius berättar att han brukar tjänstgöra ett par veckor per år som reservofficer.
Det gör inte Jörgen Berglund.
– Jag har hört av mig ett antal gånger om att jag gärna hjälper till om försvaret
har behov av mig. Men det har de inte haft.
BÅDA ÄR ÖVERENS om att Försvarsmaktens hantering av sina reservofficerare tidvis varit bristfällig.
– När man skar ner kraftigt på försvaret, samtidigt som fokuset låg på internationella uppdrag, var inte behovet av reservofficerare lika stort som det är idag. Synen på reservofficeren som en naturlig del av såväl grundorganisationen som krigsorganisationen gick delvis förlorad, säger Jörgen Berglund.
*Hur tycker ni att det är idag?
– Jag uppfattar inställningen som en annan, även om det fortfarande är en bit kvar att vandra. Som jag har förstått det finns det till exempel numera på i princip alla förband, åtminstone alla krigsförband, någon som är ansvarig för reservofficerarna.
– Det pratas också om reservofficerare på ett annat sätt än vad man gjorde för
kanske bara två eller tre år sedan.
EFTER RYSSLANDS ANGREPP på Ukraina påbörjade den svenska riksdagen i bred politisk enighet en historisk upprustning av försvaret. Frågan är vad som händer när striderna upphör.
– Det ryska hotet kommer inte att minska, snarast tvärtom. Det gör att vi måste fortsätta utbyggnaden av försvaret även efter en fred i Ukraina. Det kräver i sin tur väsentligt fler värnpliktiga soldater, men även fler reservofficerare, säger Erik Ezelius.
*Hur ska ni klara det?
– Det är en utmaning, inte minst med tanke att det inte längre finns samma tradition att göra lumpen som det fanns för ett antal decennier sedan. Då kallades hälften av en årskull in. I dag bara en bråkdel.
*Krävs det bättre ekonomiska villkor för att fler ska vilja göra lumpen och kanske även bli reservofficerare?
– Det är klart att förmåner och liknande har betydelse. Men vi behöver också få en delvis annan syn i samhället på behovet av att alla är med och bidrar, det gäller allt från oss som individer till företag.
– Det är jätteviktigt för vår motståndskraft. Det som sker i vår omvärld är mycket allvarligt.
ETT ÅTERKOMMANDE TEMA i debatten är nödvändigheten av öppna flera vägar in i reservofficersyrket.
– Den som pluggar på universitet och högskola skulle till exempel kunna läsa till reservofficer som betalt sommarjobb. Det bör också öppnas fler möjligheter att kombinera officersutbildningar med civila utbildningar, till exempel till ingenjör eller sjuksköterska, säger Erik Ezelius.
Merparten av politikerna i Reservofficerens partienkät anser att det är problematiskt att den som tjänstgör som reservofficer riskerar att förlora ekonomiskt på det.
– Jag tycker att det är självklart att man inte ger sig in i detta för att tjäna pengar. Men skillnaden mellan den lön du har i det civila och den ersättning du får när du tjänstgör som reservofficer får inte vara för stor, säger Jörgen Berglund.
– Oavsett vem det är som står för mellanskillnaden, du själv, din arbetsgivare eller staten, så innebär den en extra kostnad.
BLAND ANNAT SVERIGES kommuner och regioner (SKR) menar att om staten kallar in personal, till exempel reservofficerare, så får den också stå för kostnaden.
– Jag tycker att man gör det väldigt enkelt för sig om man resonerar så. Vi är alla del av Sverige och totalförsvaret, även om det är staten som svarar för det militära
försvaret.
– Samtidigt är frågan om vem som ska svara för löneutfyllnaden och hur relevant. Vi vill ju till exempel inte att arbetsgivare ska välja bort reservofficerare för att de innebär en risk för extra kostnader.
Jörgen Berglund menar att systemet med löneutfyllnad bör ses över.
– Jag gillar morötter mer än piskor. Kanske skulle man kunna kompensera arbetsgivare som har utgifter för löneutfyllnad till reservofficerare via arbetsgivaravgiften. Det finns säkert andra tekniska varianter.
Erik Ezelius:
– Det är inte rimligt att den reservofficer som går in och gör en tjänst för kronan behöver gå ner i lön. Men ytterst är lön en fråga för parterna.
Fakta Namn: Erik Ezelius
Ålder: 39.
Parti: Socialdemokraterna.
Bor: Tidaholm.
Uppdrag: Riksdagsledamot, bland annat ledamot av försvarsutskottet.
Militär grad: Löjtnant.
Militär bakgrund: Grundutbildning på K3 som jägare. Officersprogrammet på Karlberg. Ledningsofficer P4 i Skövde. Idag reservofficer på T2.
Fakta Jörgen Berglund
Ålder: 52.
Parti: Moderaterna.
Bor: Sundvall.
Uppdrag: Riksdagsledamot, bland annat ledamot av försvarsutskottet och ordförande i försvarsberedningen.
Militär grad: Kapten.
Militär bakgrund: Grundutbildning på I5 i Östersund. Officersprogrammet på Karlberg. Officer I5. Reservofficer Livgardet.
Så tycker ledamöterna i riksdagens försvarsutskott
1). Vilken anser du är den viktigaste åtgärden för att fler ska vilja utbilda sig till och tjänstgöra som reservofficer?
Jörgen Berglund (M): Tydlig och förutsägbar plan för den enskilde när det gäller utbildning och tjänstgöring – och att uppgifterna så klart känns meningsfulla – plus rimliga ekonomiska villkor.
Erik Ezelius (S): Goda och stabila villkor samt bättre information om vad det innebär att vara reservofficer och vilka möjligheter utbildningen ger.
Mikael Larsson (C): Att säkerställa rimliga ersättningar och trygghet i avtalen är grundläggande i kombination med en god kvalitet på värnpliktsutbildningen. Man behöver få en utbildning som gör att man vill fortsätta inom försvaret och få god information om vilka möjligheter som finns.
Matheus Enholm (SD): Rimlig ersättningsnivå för arbetsinsats, ex frånvaro från civil tjänst ska i högsta möjliga mån kunna täckas upp.
Gulan Avci (L): För att fler ska vilja tjänstgöra behöver villkoren bli bättre. Lagkrav på civila arbetsgivare att ge tjänstledigt för tjänstgöring är en viktig åtgärd.
Ulf Holm (MP): Den viktigaste åtgärden är att skapa trygga och förutsägbara villkor. Ersättningen ska vara sådan att människor inte avstår av ekonomiska skäl. Det ska gå att kombinera reservofficerskapet med civil karriär, studier och familjeli
Hanna Gunnarsson (V): Möjligheten att få tjänstledigt för att tjänstgöra som reservofficer. Ersättningar och löner måste ses över.
Mikael Oscarsson (KD): Att stärka utbildningens meritering, bland annat genom förenklad antagning till civila utbildningar respektive arbete inom offentlig sektor.
2). Vad anser du om förlängd värnplikt för fd officerare (till 70 år)? Finns det risk för att Försvarsmakten använder plikt i stället för anställning när det gäller officerare?
Jörgen Berglund (M): Det är rimligt. Jag ser ingen stor risk för missbruk.
Erik Ezelius (S): Jag är i grunden positiv.
Mikael Larsson (C): Frågan bör övervägas noga. Det finns en risk. Mot bakgrund av det osäkra omvärldsläget finns det anledning att diskutera hur man kan hantera plötsliga behov att täcka upp och få tillgång till personal.
Matheus Enholm (SD): Det kan vara en tillfällig lösning för att täcka upp för glappet som uppstod under 2000-talet. Samtidigt får det inte bli en permanent lösning.
Gulan Avci (L): Det är positivt att stärka tillgången på officerare i krigsorganisationen, och att kunna använda tidigare officerare kan vara en del av detta. Samtidigt är det viktigt att det ses som ett komplement. Försvarsmaktens behov av officerare ska i första hand mötas genom utbildning och anställning, inte genom plikt.
Ulf Holm (MP): Vi är positiva till att förlänga värnplikten för fd officerare, men ställer oss frågande till att höja till 70 år. Om Försvarsmakten har återkommande behov av officerare i fredstid ska lösningen vara mer attraktiva anställningar.
Hanna Gunnarsson (V): Att tidigare officerare – vid höjd beredskap – tjänstgör med plikt som just officerare kan vara logiskt. I fredstid ska dock alltid frivillig anställning, som kan avslutas när den anställde så önskar, vara det som gäller.
Mikael Oscarsson (KD): Stora personal- och officersbehov kombinerat med att vi lever längre gör att detta är såväl naturligt som nödvändigt. Ambitionen i ett modernt totalförsvar måste dock vara att plikt och frivillighet ska komplettera, inte ersätta, varandra.
3). Bör den så kallade s k 3/8-regeln som begränsar hur mycket en reservofficer får heltidstjänstgöra under en åttaårsperiod tas bort eller förändras?
Erik Ezelius (S): Inte minst Natomedlemskapet och ökat behov av svenska officerare i internationella staber gör att vi bör se över regeln.
Jörgen Berglund (M): Den bör vara kvar. Samtidigt bör det finnas möjlighet till undantag. Försvarsmakten behöver ventiler.
Mikael Larsson (C): Det finns goda skäl att se över regeln.
Matheus Enholm (SD): Vi har inte något slutgiltigt ställningstagande, men det är
uppenbart att frågan behöver belysas och sannolikt förändras.
Gulan Avci (L): I nuläget saknas det tillräckliga skäl att ändra eller ta bort 3/8-regeln. Den bidrar till en rimlig balans mellan Försvarsmaktens behov och den civila anknytningen.
Ulf Holm (MP): Vi är öppna för att se över om Försvarsmakten ska kunna anställa reservofficerare en längre tid än vad 3/8-regeln medger.
Mikael Oscarsson (KD): Vi utesluter inte detta.
Hanna Gunnarsson (V): Vi är positiva till en förändring av 3/8-regeln. Ett förändrat regelverk får dock inte leda till en urholkning av de olika yrkesrollerna som finns inom Försvarsmakten.
4). Bör det finnas en lagstadgad rätt till tjänstledighet för reservofficerare?
Jörgen Berglund (M): Ja.
Erik Ezelius (S): Ja.
Mikael Larsson (C): Ja.
Gulan Avci (L): Ja.
Ulf Holm (MP): Ja.
Hanna Gunnarsson (V): Ja.
Mikael Oscarsson (KD): Ja.
Matheus Enholm (SD): Det vore bra med en lagstadgad rätt för tjänstledighet. Samtidigt måste det finnas en förståelse för arbetsgivarens situation och att tjänstgöring ska kunna lösas utan konflikt.
5). Bör staten ansvara för att en reservofficer inte förlorar ekonomiskt (upp till en viss lönenivå) vid tjänstgöring som reserv officerare (i förhållande till sin civila lön)?
Jörgen Berglund (M): Det är nödvändigt att se över systemet med löneutfyllnad. Men det innebär inte att jag idag kan säga att det ska vara 100 procent kompensation upp till en viss nivå.
Erik Ezelius (S): Det är ett problem att den som går in och tjänstgör för kronan riskerar att förlora ekonomiskt. Men löneutfyllnad är i grunden en fråga för arbetsmarknadens parter. Det är dock bra att staten sedan i vintras fyller ut för sina anställda. Det bör fler arbetsgivare göra.
Mikael Larsson (C): Ja.
Matheus Enholm (SD): Ja.
Gulan Avci (L): Inkomstbortfall ska inte oproportionerligt avskräcka den som vill bidra. I Finland finns ett etablerat system med löneutfyllnad där staten kompenserar arbetsgivare. Vi är öppna för förslag i den riktningen.
Ulf Holm (MP): Staten bör se över att ingen förlorar oskäligt ekonomiskt på beordrad eller planerad reservofficerstjänstgöring.
Hanna Gunnarsson (V): Ett allt för stort inkomstbortfall kan påverka viljan att tjänstgöra. Det kan lösas på olika sätt och staten behöver ta ett större ansvar för detta. Det innebär inte nödvändigtvis att det är staten som ska stå för mellanskillnaden. Vi vill också understryka vikten av att lönefrågor hanteras mellan parterna.
Mikael Oscarsson (KD): Ja. Det är helt avgörande att ingen ska förlora ekonomiskt på att tjäna sitt land.
6). Bör genomgången reservofficersutbildning ge ”extra poäng/meritvärde” vid ansökan till (civila) universitet och högskolor? Jobb i offentlig sektor?
Erik Ezelius (S): Det är värt att titta vidare på. Det gäller även initiativ kring att kombinera officersutbildning med exempelvis ingenjörs- eller sjuksköterskeutbildning.
Jörgen Berglund (M): Sådana åtgärder är viktiga. Det finns ytterligare förslag och idéer på vad man skulle kunna göra. Därför bör man ta ett större grepp.
Mikael Larsson (C): Målet bör vara att utbildningen ska ha ett värde också i det civila.
Matheus Enholm (SD): Ja. Hur det ska omsättas i praktiken är dock något som måste utredas.
Gulan Avci (L): Vi har i dagsläget inga förslag om särskilda meritvärden kopplade till reservofficersutbildning vid antagning till högre utbildning eller vid anställning i offentlig sektor.
Ulf Holm (MP): Frågan om extra meritvärde är något vi är öppna för att undersöka, det skulle i så fall behöva en bredare översyn som också undersöker värnpliktigas meritvärde.
Hanna Gunnarsson (V): Det är en merit som alla arbetsgivare bör beakta.
Lärosätena har idag möjlighet att välja hur urvalskriterierna för en tredjedel av platserna ska se ut. De kan alltså premiera en genomgången reservofficersutbildning. Vi ser inga skäl till att ändra dagens urvalskvoter.
Mikael Oscarsson (KD): Ja. Detta hör till en av de viktigaste åtgärderna för att öka reservofficersyrkets attraktivitet.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Reservofficeren 2026.