Växande segregation och försämrad likvärdighet.
Obehöriga lärare och underkända elever.
Marknadsstyrning.
Det är några av valets hetaste skolfrågor.
– Politikerna måste ta ansvar för vad som står i skolans styrdokument eller ändra dem. Det som nu pågår är ett politiskt hyckleri, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.
ÄVEN OM DE flesta skolor förmodligen fungerar ganska väl, dras det svenska skolsystemet med stora och återkommande problem. Ett uttryck för detta är senare års skoldebatt som har handlat om allt från växande skolsegregation, bristande likvärdighet, betygsinflation, obehöriga lärare, marknadsfiering och underkända elever till överkompenserade privatskolor, riggade köer och skolval, religiös extremism, sexklubbar, larm från Säkerhets-polisen och friskolekoncernernas miljardvinster.
Är det svenska skolsystemet ett haveri?
– Haveri är ett hårt ord, men helt klart har det fattats en mängd beslut som har gjort att utvecklingen gått åt helt fel håll. Vi hade en gång ett välfungerande skolsystem som delvis har raserats, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.
Strax före midsommar avslog riksdagen ett par propositioner som – enligt regeringen – skulle bidra till att öka likvärdigheten och minska segregationen i skolan: slopad kötid som urvalsgrund till populära privatskolor och högre elevpeng till kommunala skolor än till friskolor. Det sista med motiveringen att kommunerna har ett bredare och därmed dyrare uppdrag än privata skolhuvudmän.
Högeroppositionen i riksdagen röstade tillsammans med Centerpartiet nej med bland annat motiveringen att familjers valfrihet hotas och att ett ja skulle leda till att en mängd friskolor tvingas lägga ner.
– Förslagen i de båda propositionerna innebär ganska små justeringar inom det nuvarande systemet, vilket visar hur svårt det är att få till stånd några förändringar över huvud taget, säger Åsa Fahlén.
Varför då?
– Den fria företagsamheten verkar gå före en likvärdig skola. Bland dem som håller tillbaka finns det kraftiga ekonomiska intressen.
– Samtidigt är något på väg att hända. Det höjs fler och fler röster, även på den borgerliga sidan, om att något måste göras. En mängd statliga utredningar har visat på samma sak. Jag hoppas att politikerna efter valet kan hitta en väg framåt över blockgränsen.
Åsa Fahlén menar att det inte längre räcker att ”skruva lite här och där” för att återskapa ett sammanhållet skolsystem, öka likvärdigheten och minska segregationen.
Det som krävs är systemförändringar.
– Staten behöver ta ett betydligt större ansvar för skolan. Det gäller både styrning och finansiering. Ett första steg är att införa ett statligt så kallat sektorsbidrag som gör att vi får en likvärdig finansiering över hela landet. I dag skiljer det mycket när det gäller kommunernas ekonomiska förmåga och vilja att prioritera skolan.
LÄRARNAS RIKSFÖRBUND HAR tagit fram en modell för en statlig finansiering som utgår ifrån en skolas verkliga elevsammansättning och den enskilda kommunens demografiska och geografiska förutsättningar.
– I vår modell får skolorna ersättning utifrån elevernas behov, vilket bland annat minskar vinstincitamentet vid rekrytering av nya elever. Elever med bättre
förutsättningar att klara skolan ger mindre pengar.
– Det behövs också en tydlig statlig och kommunal styrning av var det etableras skolor. I dag är det i princip fritt fram att öppna en friskola var man vill, även om det leder till att en redan existerande skola dräneras på elever. Är det en friskola kan det innebära att den måste läggas ner även om den är välfungerande; är det en kommunal skola – som ofta inte kan läggas ner på grund av det kommunala ansvaret – leder det till väsentligt högre kostnader.
Åsa Fahlén menar att den bristande styrningen bidrar till ett överskott på skolor i vissa områden och underskott i andra, men också till slöseri med resurser.
Bör den i princip fria etableringsrätten tas bort?
– Den bör i vart fall kraftigt begränsas och kombineras med en hårdare behovsprövning än vad som är fallet i dag. En regional statlig myndighetsstruktur bör pröva etablering av nya skolor plus att kommunerna bör få mer att säga till om vad gäller just nyetableringar.
Enligt Åsa Fahlén bör kösystemet till friskolor tas bort och ett gemensamt skolvalsystem – egentligen skolönskemålsystem – införas och administreras av samma statliga regionala skolmyndighet som ska pröva nyetablering av skolor.
Bör aktiebolag få äga friskolor?
– Det viktiga är att förändra drivkrafterna. Det kan innebära stopp för vissa bolagsformer eller betydligt skarpare restriktioner.
På LR:s initiativ har nationalekonomen och den tidigare riksdagsledamoten Anne-Marie Pålsson (M) utrett aktiebolagens roll i skolan.
– Hon kom fram till att det inte räcker att förbjuda aktiebolag. Det är för lätt att kringgå ett sådant förbud. Hon föreslog en friskolelag. Så frågan är större än bara aktiebolagens vara eller icke vara.
Enligt skollagen har alla barn rätt till en likvärdig utbildning. Skolan ska dessutom ta hänsyn till elevers olika behov och sträva efter att uppväga skillnader i elevers olika förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Verkligheten talar ett annat språk.
När vi träffas på Lärarnas Riksförbunds kansli på Sveavägen i centrala Stockholm säger Åsa Fahlén, till synes något irriterat, att om politikerna inte vill ha den skola som vi har i dag – segregerad, antikompensatorisk och med stora brister när det gäller likvärdighet – bör de ändra skrivningarna i skollagen och andra styrdokument.
– Att behålla nuvarande skrivningar utan att verkligen försöka göra något åt dagens problem är politiskt hyckleri.
DET RÅDER STOR brist på legitimerade och behöriga lärare. Bristen är ofta extra stor i skolor i socialt utsatta områden och på landsbygden.
– Det ska inte få finnas skolor med väldigt låg andel legitimerade och behöriga lärare. De bör helt enkelt stängas. Punkt. Det är heller inte rimligt att den som är legitimerad får sätta betyg i vilket ämne som helst, oavsett behörighet, vilket är fallet i dag. Arbetsgivarna måste ta sitt ansvar och se till att det finns legitimerade och behöriga lärare överallt.
– Vi har skolplikt i Sverige. Det innebär att föräldrar är skyldiga att skicka sina barn till skolan. Det ställer därför jättehöga krav på det som samhället levererar, krav som i dag inte alltid uppfylls.
Hur lockas legitimerade och behöriga lärare i högre utsträckning till tuffa skolor i utsatta områden?
– Genom rejält högre lön och minskad undervisningstid. Förutom bättre arbetsmiljö, leder minskad undervisningstid till att lärarna kan ägna mer tid åt varje enskild elev som är i behov av det. Skolan blir då mer kompensatorisk.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Skolvärlden 2022.
