Två förskolor i Göteborg projekteras enligt de nya byggreglerna.
– De innebär ökade krav på dokumentation, verifiering och teknisk kompetens i projekten, men även ökad flexibilitet”, säger projektledaren Armand Kamali.
FÖRHOPPNINGEN ÄR ATT de både förskolorna ska stå klara under 2028. Den ena byggs i Västra Frölunda nära Fiskebäcksmotet och ska bland annat bestå av åtta avdelningar plus tillagningskök. Den andra byggs i Biskopsgården och blir något mindre, sex avdelningar plus tillagningskök.
– Projekteringsarbetet är i full gång, berättar Armand Kamali som är projektledare vid Göteborgs Stadsfastighetsförvaltning.
– På samma plats som de nya byggs på låg det tidigare två äldre förskolor som nu är rivna. Deras tekniska livslängd hade gått ut.
FRAM TILL I sommar gäller Boverkets gamla och nya byggregler parallellt. Genom att branschen i ökad utsträckning själv får avgöra hur lagens minimikrav ska uppfyllas är förhoppningen att nytänkande och innovation stimuleras.
*Vilken betydelse har det nya regelverket för förskoleprojekten?
– Tydligare funktionskrav ökar behovet av att se över de tekniska lösningarna. Ny ”output” krävs från projekteringens sida precis som viss ökning av arbetsinsatsen. Det blir också en del förändringar kring själva bygglovsprocessen. Men jag tror inte att de grundläggande arbetssätten påverkas i någon större utsträckning, säger Armand Kamali.
– Intentionen att förenkla och sänka kostnaderna ser åtminstone inte ut att kunna uppfyllas initialt. I stället kan projekteringskostnaderna komma att öka något.
*Vilka är de största skillnaderna mot tidigare regelverk?
– Det nya bygger mer på funktionskrav än färdiga lösningar. Det gör att byggherren i högre utsträckning behöver ta ansvar för hur kraven uppfylls, hela vägen från projekterings- till förvaltningsstadiet. Det ställer i sin tur ökade krav på dokumentation, verifiering och teknisk kompetens i projekten.
– Ökat fokus på funktionskrav i stället för detaljerade tekniska krav kan skapa utrymme för andra eller nya lösningar.
*Vad har blivit enklare?
– Regelverk som ger större flexibilitet i val av tekniska lösningar underlättar innovation och projektspecifika anpassningar. Samtidigt kan det, åtminstone initialt, blir mer komplext eftersom fler bedömningar behöver göras i samband med verifieringen av funktionskraven.
KAI-MIKAEL LUUKONEN, sakkunnig i byggnadsfrågor vid Göteborgs Stadsfastighetsförvaltning, tror inte att skillnaderna blir så stora när det gäller de tekniska lösningarna, åtminstone inte initialt.
– Vi började redan för några år sedan att anpassa vårt eget styrdokument ”Tekniska krav och anvisningar” (TKA) till den kommande förändringen. Kanske behöva vi göra en del kompletteringar.
– Våra byggnader är i allmänhet arbetsplatser, till exempel förskolor, vilket innebär att vi även är styrda av Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS). Det hade nog varit annorlunda om det varit frågan om flerfamiljshus.
*Så ert arbete fortsätter ungefär som tidigare?
– Så blir det nog. Vi märker är att de olika branscherna håller på att skapa sina egna standarder och riktlinjer, vilket dessutom är syftet med förändringen. En farhåga är dock att man skjuter lite över målet och kanske passar på att strössla en del protektionism över sin egen bransch.
*Varför då?
– En del branscher är delvis överlappande och konkurrerande med varandra. Risken är att man passar på att höja ribban lite extra för att gynna sin egen bransch. Det är en åtminstone en farhåga.
Mikael Bergling
Första publicering: Byggkoll 2026