Kulturhistoriskt värdefulla undervisningslokaler på Norra Djurgården i Stockholm är på väg att byggas om till moderna bostäder.
– Det hade varit mycket svårt att genomföra utan de nya byggreglerna, säger Linda Teng vid Akademiska Hus.
FRAM TILL I sommar gäller Boverkets gamla och nya byggregler parallellt.
I ”Kräftriket”, vid universitetsområdet Frescati på Norra Djurgården i Stockholm och granne med Brunnsviken, äger Akademiska Hus flera fastigheter. Många av dem är kulturhistoriskt värdefulla, precis som miljön de ligger i.
– Vi tittar på att konvertera en högt kulturklassad byggnad från 1800-talet till lägenheter för studenter och forskare, säger Linda Teng som är konceptansvarig för student- och forskarbostäder på Akademiska Hus.
Att en byggnad är högt kulturklassad innebär bland annat att den anses ha stort kulturhistoriskt värde och att miljön bedöms vara särskilt värdefull utifrån historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
– Byggnaden har tidigare använts som undervisningslokal och rektorsbostad. Vi har påbörjat en bygglovsansökan och inväntar nu länsstyrelsens utlåtande.
– Det är avgörande att vi hanterar transformationen varsamt. I det sammanhanget har de nya byggreglerna och de särskilda reglerna för studentbostäder stor betydelse.
*Varför då?
– De ger oss bättre förutsättningar att skapa fungerande bostäder samtidigt som vi kan ta hänsyn till och bevara kulturhistoriska värden. Vår ambition är att göra så små ingrepp som möjligt.
– Med det tidigare regelverket hade det med största sannolikhet varit mycket svårt att kombinera god boendekvalitet, bevarandehänsyn och en ekonomiskt hållbar lösning. För att projektet ska bli verklighet behöver vi få ihop kalkylen.
Linda Teng tar dagsljuskraven som exempel.
– För att genomföra den planerade ombyggnaden behöver vi i hög grad utgå från befintliga trappor, våningshöjder och dagsljusförutsättningar. Med det tidigare regelverket hade det varit betydligt svårare.
– Självklart kommer vi att säkerställa att bostäderna får rimliga ljusförhållanden. Men det nya regelverket är mer flexibelt och utgår från funktionskrav snarare än en fast detaljstandard.
*Hur många lägenheter blir det?
– Vi planerar för cirka 35 – 40 lägenheter. Befintliga väggar och strukturer kommer i stor utsträckning styra planlösningen. De minsta bostäderna blir på omkring 18 kvadratmeter och de största på över 100 kvadratmeter. De större är tänkta som delningsbostäder för flera personer.
*När blir det inflyttning?
– Om vi får bygglov, projektet visar sig ekonomiskt genomförbart och vi får godkänt enligt våra interna processer kan en inflyttning ske cirka två år efter byggstart.
LINDA TENG BERÄTTAR att Akademiska Hus även undersöker möjligheten att använda det nya regelverket för studentbostäder vid ombyggnad av en kontorsfastighet i Blåsenhusområdet i Uppsala.
– Även där vill vi i så hög grad som möjligt låta byggnadens befintliga struktur, till exempel väggar och rumsindelning, styra ombyggnaden. Det innebär att vissa lägenheter blir relativt små. De minsta planeras till cirka 17 kvadratmeter, vilket motsvarar storleken på några av dagens kontorsrum.
*Blir det inte för trångt?
– Vår utgångspunkt är att alla lägenheter ska vara välfungerande och uppfylla kraven på god bostadskvalitet, även om vissa badrum kan bli kompakta.
Enligt det nya regelverket ska minst 20 procent av studentbostäderna vara tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga.
– I byggnaden finns det redan idag större badrum och toaletter i anslutning till det centralt placerade trapphuset. Dem kan vi behålla och anpassa.
– Analyser visar att det nya regelverket generellt kan möjliggöra att 15 och 20 procent fler personer kan få tillgång till en bostad, jämfört med om vi följt det tidigare. Det innebär också lägre klimatavtryck, kostnadseffektivitet och möjlighet till en lägre hyresnivå. Exakt hur mycket lägre hyra är det ännu för tidigt att säga.
Mikael Bergling
Första publicering: Byggkoll 2026