Byggnaderna i Örebros nya stadsdel Tamarinden ska producera och dela energi med varandra i ett lokalt mikronät.
– Det ska minska både energianvändningen och dyra effekttoppar, säger Magdalena Nääs, projektutvecklare på byggbolaget Serneke.
SEDAN ÅRSSKIFTET ÄR det tillåtet att dela energi mellan byggnader i lokala mikronät. Detta efter att regeringen utvidgat undantagen från kravet på så kallad nätkoncession.
När Tamarinden är klar om några år ska stadsdelen innehålla cirka 800 bostäder, förskola och företagslokaler. I dagarna börjar byggandet av de första husen.
Det som gör området unikt är inte byggnaderna som sådana, utan planerna på att koppla samman dem i ett lokalt energisystem där energi lagras och delas mellan fastigheterna.
– Via ett lokalt mikronät för el och ett lokalt fjärrvärmenät med en gemensam anslutning till det externa fjärrvärmenätet ska man kunna dela både el och värme mellan husen. För att ta tillvara på returen på ett bättre sätt blir det ett lågtempererat fjärrvärmenät, säger Magdalena Nääs vid Serneke som är ett av områdets fem exploatörer. Bolaget börjar i oktober byggandet av 139 hyresrätter fördelade på två fastigheter.
PÅ HUSTAKEN INSTALLERAS solceller för elproduktion och solvärme för att värma vatten för varmvattenanvändning och lagring i ackumulatortankar. Samtidigt som husen kommer att vara anslutna till det vanliga elnätet ska de med hjälp av solceller producera egen el som lagras i batterier.
– Med hjälp av ett lokalt likströmsnät ska elen kunna nyttjas inom området i de fastigheter som för tillfället har behov. Lagring sker i de olika husens batterilager. Tanken är att man inom området i första hand, och automatiskt, ska använda sig av den en energi som man själv producerar innan man köper utifrån.
Överskott som inte kan tas om hand inom området är tänkt att säljas via det vanliga nätet.
Styrning ska delvis ske med hjälp av olika vädertjänster.
– Är det till exempel en köldknäpp på väg ska man i förväg kunna lagra på sig energi för att slippa att köpa när alla andra gör det och priset är högt. Förhoppningen är att vi ska kunna kapa kostsamma effekttoppar. Eventuellt kommer man även kunna styra direkt utifrån pris, säger Magdalena Nääs.
Det finns även tankar på att låta områdets poolbilar fungera som ett slags batterilager som både kan ta emot och ge ifrån sig energi efter behov.
– Det finns ingen bra teknik för det idag. Men det gör det kanske när området är klart om några år. En knäckfråga i det här projektet har varit att få till stånd en teknik och systemplattform som alla aktörer kan kommunicera med.
Hur mycket energi kommer ni att producera och spara?
– Det vet vi inte förrän området är klart och alla systemen är i drift. Ännu finns det bara teoretiska beräkningar. Men med tanke på dagens energipriser blir det en bättre affär än vad vi räknade med från början.
Kommunala Örebrobostäder ska bygga drygt 150 bostäder i stadsdelen.
– Förutom att området ska kunna reducera, producera, lagra och dela energi i ett lokalt energisystem ska det även kunna sälja frekvensregelringstjänster till Svenska kraftnät. Detta är det är det nya och moderna sättet att bygga en stadsdel. Affärs- och klimatnytta förenas, säger Jonas Tannerstad som är bolagets chef för el och automation.
Mikael Bergling
Första publicering: Hållbart Samhällsbyggande 2022
