Nya skärpta krav på räddningsutrustning kan bli mycket kostsamt för många bostadsrättsföreningar.
– Räddningstjänsten vill att vi ska sätta upp en brandtrappa på innergården, säger Lisbeth Lindahl som sitter i styrelsen för BRF Alvhem i Göteborg.

DET SKA FINNAS minst två av varandra oberoende vägar att ta sig ut ur en lägenhet vid en eventuell brand. Ytterdörren genom trapphuset utgör den primära utrymningsvägen och fönster eller balkonger i allmänhet de sekundära.
Från lägenheter som har fönster eller balkong ut mot en gata går det vanligtvis att rädda människor med hjälp av räddningstjänstens stegbilar. Betydligt svårare kan det vara om evakuering måste ske från trånga innergårdar som inte stegbilar kan ta sig in på, framför allt när det handlar om lite högre höjder. Ofta når räddningstjänsternas bärbara stegar bara upp till fjärde våningen.
Från mitten av 1970-talet fram till häromåret försökte man i Göteborg lösa problemet med hjälp av en så kallad gårdshävare, en bandvagn med teleskopsarm och korg som var tänkt att kunna evakuera människor upp till 23 meters höjd och som fraktades till platsen på ett lastväxlarflak.
Sommaren 2017 togs gårdshävaren ur bruk.
– Hur vi än gör kan vi inte få den på plats tillräckligt snabbt. Tiden är en kritisk faktor för att kunna rädda människor, säger Marcus Örnroth som är verksamhetsledare vid Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG).

NÄR DET I dag kommer ett larm om en brand i en fastighet som tidigare omfattades av gårdshävaren skickas det automatiskt ut en extra brandbil med rökdykarkapacitet.
– Syftet är så långt som möjligt kompensera för att det i byggnaden kan finnas människor som inte har en alternativ väg ut. Det ger ingen fullgod säkerhet, utan är en temporär åtgärd.
Efter att gårdshävaren togs ur drift har RSG genomfört ett stort antal tillsynsärenden som bland annat renderat i krav på att fastighetsägare ska montera utvändiga trappor på innergårdar för att på så vis uppfylla kravet på alternativ utrymningsväg. Flera av besluten har överklagats. De utslag som hittills har kommit har delvis gått åt olika håll. Många väntar därför med spänning på beslut i högre och prejudicerande instans.
En av de cirka 200 fastigheter i centrala Göteborg som direkt berörs av RSG:s beslut ägs av BRF Alvhem.
– Det är totalt tre lägenheter i fastigheten som bara har fönster in mot gården och som inte kan evakueras mot gatan, berättar Lisbeth Lindahl som sitter i föreningens styrelse.
– RSG vill att vi ska sätta upp en stor räddningstrappa på gården. En sådan beräknas kosta över en miljon kronor, vilket är väldigt mycket pengar för en liten förening.

ENLIGT FÖRENINGEN SKULLE en brandtrappa även skymma sikten, påverka ljusinsläppen i flera lägenheter och sänka värdet på dem.
Ola Reuter är ordförande i en annan bostadsrättsförening som också fått krav på att sätta upp en brandtrappa.
– Vi har överklagat föreläggandet och väntar nu på förvaltningsrättens dom. Förutom att vi menar att man bör kunna hitta andra tekniska lösningar, anser vi att kommunen har en skyldighet att stå för den sekundära räddningen, dvs via fönster eller balkong. Det är ju dessutom kommunen – via RSG – som har genomfört den förändring som detta har lett till, det vill säga tagit bort gårdshävaren.
Det är en uppfattning som åtminstone delvis delas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som i olika yttranden har ifrågasatt om det finns rättsligt stöd för RSG att ta bort gårdshävaren utan att ersätta den med en annan teknisk lösning och dessutom begära att fastighetsägaren ska stå för kostnaden för en ny andra utrymningsväg. Enligt myndigheten innebär det både en ansvars- och kostandsförskjutning.
–Har fastighetsägaren däremot själv gjort något som gör att det inte går att komma fram med gårdshävaren eller motsvarande är det en annan sak, säger Peter Perbeck som är enhetschef på MSB.
*Är det samma sak om fastighetsägaren har byggt om en lägenhet så att den inte längre kan evakueras från gatan?
– Då är det i grunden inte rimligt att samhället ska stå för kostnaden för exempelvis en brandtrappa. Samtidigt är detta är inte svart eller vitt. Förutsatte ombyggnaden exempelvis att evakuering skulle kunna ske med hjälp av gårdshävaren, och man har framför det till byggnadsnämnden inför behandlingen av bygglovet eller bygganmälan, är det en annan sak.

Så här resonerar några andra kommuner:

Daniel Granberg, brandinspektör, räddningstjänsten i Piteå kommun.
– Vi har inte behövt införskaffa specialfordon för åtkomst på trånga innergårdar och vi har inte behövt ställa krav om att skapa nya alternativa utrymningsvägar i befintliga byggnader.

Björn Westerdahl, tf kommunikationschef, Storstockholms brandförsvar.
– I Gamla stan använder vi i första hand stegbil och släckbil där det är möjligt. Där det inte är möjligt får man anpassa taktiken efter förutsättningarna. Om utrymning inte kan ske via en säker utrymningsväg/stege har vi även möjlighet att skicka in rökdykare som undsätter de nödställda.
– Vi har även ett mindre stegfordon, en så kallad Alley Cat, som kan ta sig fram på smala gator och användas som komplement till övrig utrustning och fordon i vissa situationer.

Jonas Andersson Wikström, chef olycksförebyggande, Umeåregionens brandförsvar.
– I Umeå kommun är det i dagsläget inte aktuellt att ta bort vår stegutrustning och förelägga fastighetsägare att lösa utrymningen inom den egna fastigheten. Det finns situationer där problem kan uppstå men vi försöker att jobba förebyggande med uppställningsplatser och körvägar.

Ulf Smedberg, vice brandchef, Nerikes Brandkår.
– Vi har inte haft något specialfordon för att lösa utrymning från innergårdar. Utrymning har planerats med hjälp av bärbar stegutrustning eller höjdfordon av standardmodell.

Adam Dahlberg, sektionschef, Räddningstjänsten, Luleå kommun.
– Det förekommer att vi förelägger fastighetsägare om att anordna alternativa utrymningsvägar om det saknas. Fastighetsägaren väljer själv utformning av utrymningsvägen så länge man uppfyller lagstiftningens krav. Det blir ofta trapp eller platå eller liknande som man når med stege.

Mikael Bergling
Första publicering: Din Bostadsrätt 2021