Resultaten från SP Fire 105 kan kullkastas om konstruktionen ändras.
Det visar analys av den uppmärksammade branden i Upplands Bro.

I FJOL SOMRAS utbröt en brand i ett flerbostadshus i Upplands-Bro nordväst om Stockholm.
Byggnaden, i massivt trä och obrännbar isolering med undantag för grunden och vissa stabiliserande element av stål, bestod av 23 lägenheter i fyra våningsplan samt en vind.
Den togs i bruk under 2023.
Branden startade i sovrummet i en av lägenheterna på plan två. På kort tid spred elden sig längs fasaden upp till våning tre och fyra, mot takfoten där den letade sig in under takpannorna och vidare längs takkonstruktionen.
Ingen person skadades fysiskt vid branden, däremot förstördes byggnaden.
Enligt en utredning av Uppsala Brandförsvar utvecklades branden fortare än förväntat utifrån bland annat bygglagstiftningens krav och lagen om skydd mot olyckor.
En kombination av husets träpanel och balkongplattorna (kompositmaterial bestående av en träkärna som omslutits av glasfiberarmerad polyester) kan ha bidragit till den snabba brandspridningen.

UTREDARNA GÖR I sin utredning en jämförelse med branden i Grenfell Tower i London 2017 då 72 personer omkom. Om byggnaden i Upplands–Bro varit högre ”är det sannolikt att den vertikala brandspridningen fortsatt, med fler drabbade lägenheter som följd och därmed en avsevärt större risk för skador på liv och hälsa”, skriver man bland annat.
För att en brännbar yttervägg ska anses uppfylla funktionskravet i BBR när det gäller risken för brandspridning längs fasadytan ska den, inklusive de byggnadsdelar som kan bidra till vertikal brandspridning, antingen genomgå ett storskaletest enligt SP Fire 105 eller så ska  funktionskravet verifieras genom så kallad analytisk dimensionering.
Enligt utredningen av branden i Upplands-Bro hade ytterväggens träpanel samt balkongplattorna testats var för sig .
Men inte tillsammans.
Någon analytisk verifiering verkar inte ha gjorts.
Utredarna menar att relevansen av testet SP Fire 105 bör utredas. ”Under vissa förutsättningar kan testet vara olämpligt för att påvisa en tillräcklig skyddsnivå”, skriver man bland annat.

BYGGKOLL HAR INTERVJUAT ett tiotal experter vid svenska universitet, myndigheter, forskningsinstitut och konsultföretag om rapporten.
Få ifrågasätter testet SP Fire 105, desto fler tillämpningen.
– SP Fire 105 är en väl använd och beprövad testmetod av fasadsystem. Men man bör vara observant på att det här testet, precis som andra test, enbart ger resultat för just det som man faktiskt testar och inget annat. Om det i efterhand läggs till något, framför allt om det är frågan om brännbart material, kan förutsättningarna ändras, säger Lorentz Brännström som är brandingenjör vid Storstockholms brandförsvar.
Robert McNamee, forsknings- och verksamhetsutvecklare vid det statliga forskningsinstitutet RISE vars föregångare utvecklade metoden, säger att det i praktiken är svårt, eller åtminstone mycket dyrt, att testa alla tänkbara kombinationer av produkter och geometrier.
– Det finns nästan hur många som helst. I stället bör en brandkonsult göra en analytisk dimensionering – alltså en extra utredning – om vad som kan ske om man till exempel kombinerar två produkter som är testade var för sig.
– Ett stort problem vid branden i Upplands-Bro var av allt att döma träfasaden. Antingen åldrades brandskyddssystemet väldigt fort eller så var det inte bra från början.

EFTER BRANDEN UNDERSÖKTE forskare vid Lunds tekniska högskola bitar av fasaden och kunde då konstatera att brandimpregneringseffekten försämrats kraftigt på bara några år.
När huset byggdes hade panelen ytskiktsklass B. Tre år senare hade klassningen sjunkit till D.
Enligt en ny forskningsstudie som utfört vid Lunds Tekniska högskola och finansierats av Brandforsk, om metoder för att utvärdera statusen hos brandskyddsbehandlingar på befintliga fasader, verkar det som om den brandskyddande effekten under vissa förhållanden kan börja minska redan efter några månaders exponering av väder och vind.
– Kortare livslängd på impregnering än vad som är tänkt är en försämring av brandskyddet som kan leda till mycket allvarliga konsekvenser. Det gäller inte minst om brandskyddet försämras på kort tid. Det behövs mer forskning och kunskap på det är området, säger Robin Haglund som är enhetschef och brandingenjör vid Storstockholms brandförsvar.
Han kollega Lorentz Brännström hoppas att det ska utvecklas metoder för att enkelt och tillförlitligt mäta brandskyddseffekten i träfasader.
– Det skulle göra det lättare att kontrollera befintliga byggnader, inte bara nya.
Inom EU pågår det ett arbete med att ta fram en gemensam europeisk standard för test av fasadsystem vilken på sikt kommer att ersätta SP Fire 105.

Mikael Bergling
Första publicering: Byggkoll 2026