Nu är det beslutat – lärares undervisnings- och planeringstid är nationellt reglerad.
– Det är en stor seger för oss, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.
Huvudmännen befarar ett ekonomiskt stålbad.

I TORSDAGS BESLUTADE regeringen att tidsmässigt reglera de olika delarna av lärares och förskollärares undervisningsuppdrag.
Förordningen – regeringsbeslutet – innehåller bestämda tidsintervall för undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Förändringarna börjar gälla lagom till läsåret 2027/2028.
– Det är en väldigt, väldigt snäv tidsram. När den så kallade Usken (lärares undervisningsskyldighet, reds anm) togs bort hade kommunerna fyra år på sig att ställa om. Nu ska det ske på ett år, dessutom samtidigt som ett tiotal andra skolreformer ska genomföras. Detta innebär jättestor press på skolan, säger Anders Henriksson (S) som är ordförande i arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
*Vad är en rimlig tidsram? Som när Usken avskaffades
– Om tidsramen ska vara tre eller fyra år kan man alltid diskutera. Men ett år är helt orimligt.

UNDER FLERA ÅR försökte lärarfacken avtalsvägen få till en uppgörelse med arbetsgivarsidan, i första hand SKR och Almega, kring en central reglering av lärares undervisningstid.
Men utan att lyckas.
För tre veckor sedan antog riksdagen med acklamation en lagändring som innebär att det i lärares undervisningsuppdrag ingår såväl undervisning som planering och uppföljning av undervisningen. Riksdagen gav samtidigt regeringen i uppdrag att tidsmässigt reglera de olika delarna.
Vilket nu har skett.
– Det här är en historisk reform, seklets viktigaste, som både ger oss lärare bättre förutsättningar att undervisa och barn och elever bättre möjligheter att lyckas. Regleringen är ett resultat av vårt uthålliga, målmedvetna och strategiska arbete. Jag är både glad och stolt över att vi har tagit den här reformen hela vägen från krav till verklighet, säger Anna Olskog.
– När vi bildade Sveriges Lärare gjorde vi det med ambitionen att samla och ena lärarkåren för att få till en större förändringskraft. Regleringen är ett tydligt kvitto på att vi har blivit just den kraften.
Anna Olskog säger att hon förväntar sig att den politiska oppositionen välkomnar förordningen. I samband med riksdagsbeslutet i början på sommaren förklarade samtliga riksdagspartier sig vara för en reglering av lärares undervisningsuppdrag men varnade samtidigt för att reformen är kraftigt underfinansierad.
– Åtminstone vissa av oppositionspartierna har varit otydliga i sitt stöd. Det är nu upp till bevis; ställer de sig bakom en rimlig arbetsbelastning för lärare och en kvalitativ undervisning för barn och elever?

DEN REGLERING SOM regeringen beslutat om bygger på Bo Janssons utredning ”Tid för undervisningsuppdraget” som han lade fram i mars 2025.
I sin utredning beskriver han hur lärares arbetsbelastning har ökat. Men också hur många av de senaste decenniernas förändringar på skolområdet och i samhället i stort har bidragit till en avprofessionalisering av lärarkåren; decentraliserat huvudmannaskap, målstyrning, friskolereform, marknadifiering, kundperspektiv, juridifiering, ökad kontroll och individualisering för att bara nämna några exempel.
*Innebär den nya regleringen en återgång till den så kallade Usken som avskaffades för 30 år sedan?
– Nja. Man kan säga att båda är skyddsregler. Men Usken angav hur stor undervisningsskyldighet en lärare hade. I det nya regelverket finns det ingen lägre gräns för lärares undervisningstid, bara en övre, säger Bo Jansson.
En annan skillnad är att Usken byggde på en uppgörelse mellan arbetsmarknadens parter.
– Med den här regleringen har politikerna fått ökad makt. Jag hade hellre sett en uppgörelse mellan parterna, men det var inte möjligt. Arbetsgivarsidan var inte intresserad.

ANNA OLSKOG MENAR att regeringen i sitt beslut följer det som Bo Jansson föreslog i sin utredning.
– Förordningen är helt i linje med utredningens olika förslag och innebär att tiden för undervisningsuppdraget dimensioneras utifrån verksamheternas verkliga förutsättningar.
– Ju större elevgrupperna är och ju större stödbehov de har, desto mer tid ska avsättas för planering och uppföljning och desto mindre undervisningstid ska läraren ha. Det här är helt avgörande faktorer för såväl vår arbetsbelastning som för kvaliteten på undervisningen.
*Vad händer nu?
– Vi kommer att noggrant bevaka och följa vad som sker när reformen rullas ut. Det fackliga engagemanget kommer att vara avgörande, inte minst lokalt. Implementeringen blir mycket viktig.
*Vad är du orolig för?
– Undantagen är inte oproblematiska och vi känner en oro kring dem.
En del befarar att huvudmän kommer att försöka runda regleringen genom att öka klasstorlekarna eller minska lärartätheten.
*Bör även grupp- och klasstorlekarna regleras?
– Idag känner vi stor glädje över den här segern. Samtidigt behöver vi städa upp och rätta till inom fler områden; vi har flera punkter på vår regleringsagenda, säger Anna Olskog.
– Storleken på barngrupperna i förskolan och klasstorlekarna i grund- och gymnasieskolan är jätteviktiga reformer.
Under det kommande läsåret väntas arbetsmarknadens parter förhandla om tillämpningen av de nya reglerna.
– Det är självklart att det måste göras anpassningar i samband med tjänstefördelningen. Men det är tydligt att det är de nya gränserna som ska gälla, säger Bo Jansson.
– Det innebär ett tak för hur mycket undervisningstid som kan läggas på lärarna plus en minsta garanterad tid till för- och efterarbete av undervisningen. Något sådant har inte funnits tidigare.

ARBETSGIVARORGANISATIONERNA SKR OCH Almega Utbildning är minst sagt kritiska till regleringen.
– Jag ser faktiskt ingenting som är bra med den här reformen, säger Anders Henriksson (S) som är ordförande i SKR.
Hans motsvarighet på den privata sidan, Almega Utbildnings ordförande Marie Pilfalk, talar om ett väntande stålbad.
– Om svensk skola inte ska utsättas för ett ekonomiskt stålbad måste regeringen fullt ut finansiera sina reformer. Det är inte rimligt att staten fattar beslut som skolorna sedan förväntas hantera genom nedskärningar.
Även Anders Henriksson lyfter fram finansieringen som en kritisk punkt.
– Risken är stor att underfinansieringen antingen leder till besparingar inom skolan eller att kommunerna tvingas höja skatten, vilket är djupt olyckligt.
– Samtidigt som reformen är kraftigt underfinansierad har många kommuner dessutom redan antagit sina budgetar för nästa år, vilket bara det skapar ytterligare utmaningar.
Enligt en genomgång av SCB gick de flesta kommuner med plus under 2025 – sammanlagt 32 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär kostnaden för 45 000 lärartjänster under ett år.
Av Sveriges 290 kommuner var det enbart 35 som visade röda siffror.
I år och nästa år kan överskotten bli ännu högre.
*Många kommuner har god ekonomi.
– Kortsiktigt är det så. Men man ska inte stirra sig blind på ett års resultat. Det här är en reform som ska verka under många år framöver samtidigt som behoven inom andra områden växer. Demografin skapar ett jättestort tryck, säger Anders Henriksson.
– Risken är stor att kommuner som redan har det svårt ekonomiskt – och att rekrytera lärare – får det ännu tuffare. Det gynnar inte likvärdigheten, utan riskerar att dra isär landet ytterligare. Risken är också väldigt stor att det blir en ökad andel olegitimerade lärare eller större elevgrupper, vilket varken är bra för elever eller för lärare.
Almega Utbildnings ordförande Marie Pilfalk, som även är styrelseordförande och delägare i skolföretaget Broholm Education AB, menar att regeringen med sitt beslut rundar den ”svenska modellen”, det vill säga att bland annat arbetstidsfrågor avgörs genom förhandlingar mellan parterna, inte regeringsingripanden.
– Beslutet är helt unikt. Regeringen går in och detaljreglerar hur mycket en lärare får undervisa på varje enskild skola. Det försvagar rektorns möjlighet att leda verksamheten och anpassa undervisningen efter elevernas behov. I praktiken flyttas viktiga beslut från skolans professionella ledning till staten.
– Det är en farlig princip som riskerar att få konsekvenser långt utanför skolans område.
Anders Henriksson vill inte säga om och hur regleringen påverkar de
kommande förhandlingarna mellan SKR och Sveriges Lärare, till exempel när det gäller lärares förtroendearbetstid.
– Jag kommenterar inte vad som kan komma upp i kommande förhandlingar, men det är klart att de har hamnat i ett nytt läge av det här.

Detta innebär regleringen av lärares undervisnings- och planeringstid.
Det finns ingen nedre gräns i förordningen för lärares undervisningstid eller en övre gräns för tiden för planering och uppföljning
Samtliga tidsintervall gäller vid heltidstjänstgöring och per läsår.
Förordningen träder i kraft lagom till läsåret 2027/2028 (1 juli 2027).

Förskolan
*För förskollärare ska det avsättas minst 5 timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen.
*Undervisningstiden regleras inte.

Fritidshem
*För lärare ska det avsättas minst 5 timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen.
*Undervisningstiden regleras inte.

Grundskola
Årskurserna 1 – 6
*Undervisningstid: Som mest 550–650 timmar per år.
*Tid till planering och uppföljning: Minst motsvarande undervisningstiden.

Årskurserna 7 – 9
*Undervisningstid: Som mest 500–600 timmar per år.
*Tid till planering och uppföljning: Minst motsvarande undervisningstiden plus 10 procent.

Årskurs 1 – 6 i anpassade grundskolan
*Undervisningstid: Som mest 500–600 timmar per år.
*Tid till planering och uppföljning: Minst motsvarande undervisningstiden.

Årskurs 7–9 i anpassade grundskolan
*Undervisningstid: Som mest 500–600 timmar per år.
*Tid till planering och uppföljning: Minst motsvarande undervisningstiden.

Årskurserna 1–7 i specialskolan
*Undervisningstid: Som mest 550–650 timmar per år.
*Tid till planering och uppföljning: Minst motsvarande undervisningstiden.

Årskurserna 8 – 10 i specialskolan
*Undervisningstid: Som mest 500–600 timmar per år.
*Tid till planering och uppföljning: Minst motsvarande undervisningstiden plus 10 procent.

Gymnasieskolan
*Undervisningstid: 450–650 timmar per år för lärare som undervisar i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil och 450–550 timmar per år för övriga lärare.
*Tid till planering och uppföljning: Minst motsvarande undervisningstiden plus 20 procent (10 procent för lärare i anpassad gymnasieskola).

Kommunal vuxenutbildning
*Tiden för undervisning regleras inte.
*Tid till planering och uppföljning: Minst motsvarande 50–120 procent av undervisningstiden.

Tänk på:
1). Vid bedömning av vilken tid en lärare behöver för de olika delarna av sitt undervisningsuppdrag ska hänsyn bland annat tas till:
– Barn/elevgruppernas storlek.
– Antalet barn/elever som läraren regelbundet möter i undervisningen.
– Antalet barn/elever i behov av stöd särskilt stöd.
– Antalet förskollärare eller lärare i fritidshem som undervisar i barngruppen (förskola) respektive elevgruppen (fritidshem).
– Andra omständigheter av betydelse för elever eller lärare, till exempel ämnenas karaktär och lärarens erfarenhet.
2). Arbets­platsträffar (APT), arbetslagsmöten och studiedagar där perso­nalen planerar skolövergripande rutiner, arbetsmiljöåtgärder, utflykter eller andra delar av utbildningen ska inte räknas in i tiden för planering och uppföljning av undervisningen.
3). Det regleras inte exakt när och hur lärare ska ges tid för planering och uppföljning av undervisningen.

Undantag
*En lärare kan under speciella omständigheter ges något mer undervisningstid eller något mindre tid för planering och uppföljning än vad regleringen anger.
*Undantag – som ska ske restriktivt – kan göras om läraren:
– bedömer att det inte får negativa konsekvenser för under­visningens kvalitet eller lärarens arbetssituation.
– vid ett fåtal tillfällen per termin vikarierar enstaka timmar som i huvudsak planeras och följs upp av ordinarie lärare.
– undervisar en enskild elev eller en mindre elevgrupp.
*Undantag får inte göras på grund av lärarbrist, besparingskrav eller för att skolan är liten eller ligger i en glesbygd.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Vi Lärare 2026.