Studentboendet Nya Holtermanska i centrala Göteborg är ett av de första stora byggprojekten som omfattas av Boverkets nya byggregler.
– Reglerna gör att vi får plats med fler lägenheter, säger arkitekten Fredrik Rosenhall på arkitektbyrån Inobi.

FRAM TILL I sommar gäller Boverkets gamla och nya byggregler i parallellt. Genom att branschen i ökad utsträckning själv får avgöra hur lagens minimikrav ska uppfyllas är förhoppningen att nytänkande och innovation stimuleras.
I sluttningen bredvid gamla Holtermanska sjukhuset, alldeles intill Chalmers tekniska högskolas huvudcampus, ska det byggas tre nya bostadshus med tillsammans 386 student- och gästforskarlägenheter samt lokaler för kafé, verksamheter och kontor.
Bostäderna utgörs främst av enrummare som kompletteras av ett antal tvårumslägenheter samt några stora etagelägenheter i den högsta byggnaden.
De sistnämnda kan användas som kollektivboende eller liknande.
– Vi räknar med byggstart under våren och att inflyttning kan ske succesivt under 2028, säger Sanna Lundberg som är projektutvecklare på Chalmers studentbostäder.
Fredrik Rosenhall, ansvarig arkitekt på arkitektbyrån Inobi, berättar att projektet har använt sig av Boverkets nya byggregler samt de lättnader för studentbostäder som trädde i kraft 1 juli i fjol.
– De ändrade reglerna för studentbostäderna gör att vi kan bygga mindre badrum i en del av lägenheterna, vilket sparar kvadratmeter. Med stöd av förändringarna i BBR har vi även kunnat utforma förråden mer flexibelt, både inne och utanför lägenheterna.
– Inne i de små lägenheterna låter vi de boende själva avgöra om de vill nyttja ytan till exempelvis matplats, skrivbord eller förvaring.
I stället för att använda de första våningsplanen till externa förråd blir det lägenheter, kaféer och liknande där.
– Det gör att vi får plats med fler bostäder samtidigt som boendemiljön blir både attraktivare och mer inbjudande.

I NÅGRA AV lägenheterna blir det mindre dagsljusinsläpp än tidigare krav.
Ett av de tre husen byggs delvis ovanpå en befintlig transformatorstation.
– Trapphuset ligger i ena änden av huset vilket gör att några djupa lägenheter får sovrum som inte ligger mot yttervägg. Totalt är det ett tiotal lägenheter som får indirekt dagsljus, det vill säga en glasruta inne i lägenheten mot sovrummet.
Fredrik Rosenhall menar att det rimligt att ställa andra dagsljuskrav på ett studentboende än exempelvis äldreboende.
– Studenterna tillbringar mycket mindre tid i sina bostäder än vad många på äldreboende gör i sina. Vi har använt det nya regelverket för att åstadkomma så smarta, praktiska och kostnadseffektiva lösningar som möjligt med tanke på husens geografiska placering och närheten till bland annat Chalmers och kårhuset.
– Andra behov och lägenheter hade krävt andra lösningar. Men det är ju också poängen med regelförändringen.
Tidigare regelverk bidrog emellanåt till suboptimerade lösningar. Dagsljusinsläpp är ett bra exempel.
– Många bostäder på lägre våningsplan har sovrum med stora fönster mot loftgångar, trots att knappast någon människa vill ha det så, säger Fredrik Rosenhall.

JÄMFÖRT MED DET tidigare regelverk beräknas det nya leda till 80 fler studentbostäder i Nya Holtermanska.
50 av dessa som ett resultat av att alla badrum inte behöver vara tillgänglighetsanpassade och cirka 30 av att alla lägenheter inte har externa förråd.
– De yttre förutsättningarna, inte minst byggnadernas yttermått, var låsta när vi började med projektet. Dessutom är en det en ganska liten tomt. Hade de nya byggreglerna varit på plats under detaljplaneskedet hade vi kanske kunnat göra en smartare lägenhetsfördelning, säger Sanna Lundberg.
Fredrik Rosenhall tycker att det har varit stimulerande att arbeta med det nya regelverket.
– Vi har försökt maximera boendekvaliteten och lägenheternas användbarhet, vilket var svårare med de gamla reglerna. Men det är klart; frihet att göra bra lösningar kan också innebära frihet att göra lite sämre.

Mikael Bergling
Första publicering: Byggkoll 2026