Färre olyckor med bättre halkbekämpning

I vinter väntas 4 400 personer skadas eller omkomma i trafikolyckor runt om i Sverige.
– Många av olyckorna kan undvikas med bättre vinterväghållning, säger Anna K Carlsson som är forskare på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Hon berättar att nästan två av tre fallolyckor med allvarligt skadade fotgängare inträffar under perioden december–mars och att nio av tio fallolyckor i trafiken beror på halka orsakad av is och snö. När det gäller cyklisternas singelolyckor, kan 27 procent kopplas till vägunderhållet.
Med hjälp av statistik från Transportstyrelsen har I Perspektiv granskat de senaste fem årens (2013 – 2017) olyckor i vintertrafik (januari, februari och december).
Vår analys visar bland annat:
• 7 procent av de omkomna var gående, men 72 procent av de skadade.
• Flest dödsolyckor inträffade på det statliga vägnätet, medan flest skadades på det kommunala.
• 25 procent av de gående som omkom var kvinnor och 75 procent män. Bland de skadade var förhållandet i princip det omvända.
• Äldre gående halkar och skadar sig i betydligt större utsträckning än yngre.
– En förklaring är att äldre i allmänhet är skörare än yngre. I allmänhet faller äldre dessutom mer brutalt än yngre, säger Anna K Carlsson.
Forskning visar att de skador som drabbar cyklister och fotgängare på halt underlag i allmänhet kräver betydligt längre vårdtid jämfört med skador som inträffar när det inte varit halt.
– Det innebär att det finns en stor skadereducerande potential i förbättrad halkbekämpning, men också i allmänt förbättrat underhåll. Därför gäller det att vara noga med att städa bort höstlöven, ta upp rullgrus, laga hål och ta bort ojämnheter. Ungefär 80 procent av alla fallolyckor är relaterade till drift- och underhåll.
Olle Öberg, chef för Svevias driftverksamhet, berättar att kraven på vinterunderhåll av gång- och cykelbanor ökar.
– Det är fler och fler som cyklar även på vintern. Är det bara lite halkigt är det lätt att man cyklar omkull och gör sig illa. För att förbättra underhållet har vi börjat med att i allt större omfattning sopsalta.
Vad innebär det?
– Efter att gång- och cykelbanor plogats, sopas de innan det läggs ut en saltlösning. Gångbanan blir därefter som en sommarväg.
Hur länge håller det?
– Ofta till nästa snöfall. Dagens temperaturer, som ofta pendlar runt nollan under vintern, gör att tekniken med sopsaltning blir alltmer gynnsam. Salt fungerar ner till minus sex-sju grader.
Häromåret undersökte Anna K Carlsson tillsammans med några kollegor vilken effekt uppvärmda gator och torg har på halkskadorna.
– Uppvärmda ytor har en skadereducerande effekt på mellan 67 och 100 procent när det gäller fotgängare. Dessutom minskar behovet av sandning vilket i sin tur leder till mindre slitage på textilier, golvytor och rulltrappor.
Olle Öberg tycker att uppvärmda gång och cykelbanor är en mycket bra teknik.
– Men jag tror inte att den kommer att bli speciellt utbrett på grund av kostnaderna.
Att lägga ner rören?
– Nej. Rören kostar inte så mycket. Och installerar man dem samtidigt som man bygger en ny gång- och cykelväg, eller lägger en ny beläggning, behöver det inte bli speciellt dyrt. Det som kostar är att hålla värmen. Det bästa är om man kan få tillgång till överskotts- eller spillvärme som annars bara skulle ha gått ut i havet eller liknande.
Precis det är på väg att hända i Lund som 2020 ska få uppvärmda torg och spårvagnshållplatser.
– Vi kommer att använda restvärmen från forskningsanläggningarna MAX IV och ESS för att värma hållplatser och torg , säger Magnus Hjern som är programchef vid Kraftringen.
Gång och cykelbanor?
– Det skulle fungera mycket bra. Men vi har ännu inte fått någon beställning på det.