Få invandrare i medietoppen 

sep 4, 2003 | Medier

Nästan ingen av Sveriges viktigaste mediechefer är född utomlands.
– Det är både ett kommersiellt och demokratiskt problem, säger Thomas Axén som är chef för Bonniers dagstidningsverksamhet.

En granskning av 185 chefer inom de 30 största dagstidningarna samt SVT, SR och TV4 med avseende på etnicitet och kön visar bland annat följande:
*Fem är födda utomlands, varav två i vardera Norge och Finland och en i Tyskland.
*Ungefär var femte chef är kvinna.
*Ingen av tidningarnas kulturchefer och politiska redaktörer, eller motsvarande, är född utomlands.
– Många av dem som inte läser tidningar är invandrare. Fanns det fler chefer med invandrarbakgrund skulle det kanske vara lättare att öka tidningsläsandet bland invandrarna, säger Thomas Axén. En tidningsredaktion måste återspegla den läsekrets man skriver för. Det är viktigt att alla typer av ”segment” finns representerade.
Marina Ghersetti, prefekt vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet (JMG), berättar att andelen utlandsfödda som studerar vid institutionen har ökat från nästan inga alls för några år sedan till cirka elva procent.
– Även om en överväldigande majoritet av de utlandsfödda kommer från norra Europa får det ändå ses som en svag ljusning, säger Marina Ghersetti som är född och uppvuxen i Norge och vars föräldrar är från Italien.
Hon berättar att en av lärarna vid JMG i höst ska öka intresset för journalistyrket bland ungdomar med invandrarbakgrund genom att bedriva uppsökande verksamhet på gymnasieskolor i invandrartäta områden.
Ester Pollack, prefekt för institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet (JMK), säger att även vid JMK verkar andelen studerande med invandrarbakgrund ha ökat under senare år.
– På den mest kvalificerade journalistutbildningen, en utbildning på ett och ett halvt år för personer med akademisk examen, ser det ganska bra ut. Dock har en väldigt stor andel av de utlandsfödda nordisk bakgrund. Bristen på invandrare i medierna är ett jättestort problem. Vi förväntar oss att medierna ska spegla vårt samtida samhälle, och det är ett mångkulturellt samhälle.
Ester Pollack berättar att hon är uppvuxen i en judisk flyktingfamilj och att hon kom till Sverige som 12-åring efter att tidigare ha bott i Tyskland, Holland och Schweiz.
*Har det någon betydelse för utbildningen av journalister att cheferna för både JMK och JMG är invandrare?
– Jag har extra uppmärksamhet på problematiken därför att jag har egen erfarenhet av att leva i dubbla kulturer, av vad det vill säga att kategoriseras på tämligen stereotypa sätt och av vad språket betyder.
Ester Pollack berättar att det inom JMK diskuteras att kvotera in invandrare och starta speciella språkutbildningar för att underlätta för journaliststuderande med invandrarbakgrund.

Magnus Karaveli är en av få ledarskribenter i svensk press med utländsk bakgrund. Han har svensk mamma och turkisk pappa, är född i Turkiet och uppvuxen i Sverige.
Att det nästan inte finns några invandrare på ledande poster i de svenska medierna anser han inte är något att bli speciellt upprörd över.
– Sveriges omstöpning har ägt rum under de senaste femton åren. Det är inte konstigt att folk som kommit vandrande från Somalia och Kurdistan ännu inte sitter i några styrelser. Jag tycker att det svenska samhället anstränger sig oerhört för att hjälpa invandrare till olika positioner i samhället.
Enligt Magnus Karaveli är bristande intresse för Sverige en annan förklaring till den låga andelen utlandsfödda som är anställda i medieföretagen.
– För att jobba i mediebranschen krävs det att du behärskar språket väldigt bra och att du är intresserad av det land du befinner dig i. Sanningen är att många invandrare inte har det intresset. De lever i sina egna världar med parabolantenner vända mot sina egna hemländer. Jag vet att man till exempel inom SVT söker med ljus och lykta efter personer med utländsk bakgrund för att sätta dem på chefspositioner. I mediebranschen är det i dag en merit att ha utländsk bakgrund. Är du både tjej och har utländsk bakgrund gör du en lysande karriär, säger Magnus Karaveli.
Han menar att det från karriärsynpunkt vore klokt av honom att byta namn.
– Det bästa jag kunde göra är att byta till något turkiskt förnamn och lansera mig själv som den muslimske ledarskribenten. Förmodligen skulle jag göra lysande karriär. Först sitta i alla soffprogram i tv för att så småningom få erbjudande om att bli chef för än det ena, än det andra medieföretaget.

Mikael Bergling
Första publicering:
 Tidningarnas Telegrambyrå (TT) 2003.

 

När Bonniers bad kungen om ursäkt

När Bonniers bad kungen om ursäkt

I en stort uppslagen artikel avslöjar herrtidningen FIB-aktuellt ”Kungens hemliga kärleksnästen”. Några dagar senare tvingas tidningens ägare Lukas...

TV-chefen skulle bli spionchef

En av Sveriges Televisions högsta chefer var på väg att efterträda Birger Elmér som spionchef. – Men så kom IB-affären och då sprack allt, säger...

Troligt med fler informatörer

Dagens Nyheter var förmodligen inte det enda medieföretag där IB hade informatörer. – Det troligaste är väl att man hade det på landets största...