Energikrisen till trots byggs det nya badhus och simhallar runt om i Sverige. I dagarna öppnar en helt ny sim- och badanläggning i Falun.
– Den är full av smarta installationer och tekniska lösningar, berättar installationssamordnare Andreas Hjertton.
DET NYA BADHUSET ligger alldeles intill hoppbacken och riksskidstadion på sportcentret Lugnet där skid-VM arrangerats vid flera tillfällen, senast 2015. Det är byggt som ett partneringprojekt mellan det kommunala bolaget Lugnet i Falun AB (Lufab) och NCC. Kostnaden är beräknad till mellan 250 och 300 miljoner kronor.
Projekteringsarbetena inleddes under 2019 och i mars 2020 byggnationen. Fasaderna är gjorda i betong, men ser genom gjutning och målning (svartbrun färg) ut av att vara av trä och cortén.
Byggnaden, med en bruttoarea är på cirka 8 600 kvadratmeter, innehåller 25-metersbassäng för tävlings- och motionssimning och med mobil åskådarläktare, familj/aktivitetsbassäng med bland annat strömkanal och vattenrutschkana, barnpool och två bassänger med höj- och sänkbara bottnar, varav den ena är en rehabbassäng.
– Den som inte kan ta sig ner i vattnet på ett annat sätt kan antingen sänkas ner via en höj- och sänkbar plattform eller en lyft, berättar projektets installationssamordnare Andreas Hjertton vid teknikkonsulten Intec medan han visar oss runt.
Genom fönstren ser vi hur det utanför åker skidlöpare på snö som sparats under spån sedan förra vintern.
I det nya badhuset finns på flera ställen konstverk som på olika sätt är kopplade till Falun, bland annat en snurrande falukorvsmodell.
Badhusbygget har krävt drygt 8 000 kubikmeter betong, cirka 850 ton armering och 400 000 klinkerplattor.
– Det tog lång tid, två veckor, att fylla bassängerna med vatten. Vi fick bara fylla upp bassängerna med 1,5 centimeter vatten i timmen. Detta för att succesivt kunna kontrollera att bland annat fogarna höll som de skulle, säger Andreas Hjertton.
Uppvärmning sker med hjälp av golvvärme, radiatorer och luftvärme. Anläggningen är ansluten till fjärrvärmenätet.
– Fyra Menergaaggregat, ett för varje bassängutrymme, servar anläggningens våta delar. I varje aggregat finns det kylmaskiner, framför allt för att kunna avfukta luften.
För övriga delar är det installerat luftbehandlingsaggregat från Systemair. Alla aggregat är försedda med individuella IP-adresser. Övervakning sker via ett överordnat system (Web port) som är gemensamt för flera av Lufabs anläggningar, med undantag för vattenreningen som har ett eget överordnat system.
– Alla interna larm i byggnaden går via KNX-system och hamnar hos driftpersonalen och receptionen.
UTMED FÖNSTREN I badutrymmena går det gallerförsedda kanaler för utblåsning av luftvärme.
– Behöver man snabbt värma upp ett visst område går det att blåsa in upp till 50 grader varm luft. Det normala är annars cirka två grader över vattentemperaturen, berättar Andreas Hjertton.
Överskottsvärmen från isstadions kylkompressorer några hundra meter bort återvinns i badhuset.
– Vi får 38 grader från ishallen som främst används till att förvärma varmvatten och tre av de ”torra” aggregaten.
Den mesta tekniken, bland annat vattenreningssystemen, de flesta luftbehandlingsaggregaten och undercentralen för fjärrvärme, är koncentrerad till entréplanet medan reception, omklädning, duschar, bastur, kafé och bassänger är placerade i planen ovanför som nås via trappor och hiss.
– Det är en jättesmart lösning. Det går nu att köra rakt in i badhuset vid exempelvis leverans av material och utrustning. Det är gott om plats i teknikutrymmena vilket gör att det är lätt att komma åt alla installationer. Det är en bra arbetsmiljö, säger Andreas Hjertton.
För att kunna hålla olika vattentemperaturer är det separata reningssystem för respektive bassäng. Men också för att de olika bassängerna inte ska kontaminera varandra om det skulle hända en ”liten olycka”, till exempel i barnbassängen.
– Vid behov kan man tömma och chockklorera.
Varje bassäng har individuell klormätning och klordosering. Alla hygienparametrar styrs systemvis utifrån belastning, berättar David Rahm vid företaget Enviroprocess Sweden som har svarat för badhusets vattenreningssystem.
Klorerat vatten pumpas in i bassängerna från botten, med undantag för rehab- och multibassängerna med höj- och sänkbara bottnar som därför har sidoinlopp, för att sedan rinna ut till utjämningstankar via så kallade överloppsrännor.
– Vattnet passerar därefter en silkorg som tar hand om de lite större grejer som kan åka ned från bassängen, till exempel hårband eller kanske en liten badanka.
Silkorgen behöver kontrolleras varje dag och tömmas med jämna mellanrum.
Innan vattnet går vidare till tryckfiltret tillsätts flockningsmedel som gör att partiklar flockar ihop sig. De blir då enklare att fånga upp i tryckfiltret.
*Är det ett sandfilter?
– Det är en multimediabädd bestående av en sandbädd och en bädd av hydroantracit, säger David Rahm.
Desinfektion av vatten i simbassänger görs bland annat med hjälp av natriumhypoklorit (klor). Svavelsyra används för pH-justering. Dosering sker automatiskt med hjälp av doseringspumpar i separata syra- respektive klorrum.
– Vi tar ut ett litet flöde ur bärvattensystemet som tillsätts med klor och syra innan det går tillbaka, blandas med övrigt vatten och ut i respektive bassäng.
För att bland annat undvika för hög salthalt byts en del av badvattnet kontinuerligt ut.
– Mängden avblödning beror bland annat på hur många som badar.
– Ett par gånger i veckan behöver filtren backspolas. Smutsen trycks då ut till slamtank.
*Finns det någon återvinning?
– Ja. Tidigare har vatten i slamtankarna ofta bara gått till avlopp. Nu har vi en enhet som tar hand om och renar vattnet med hjälp av ultrafiltrering. Det gör att 70 procent går tillbaka till systemet. Resten går till avloppssystemet.
– Dessutom används överskottsenergi från Menergaaggregaten till att värma badvattnet.
Simhallsbesökare vill ofta ha en så hög bad- och lufttemperatur som möjligt, medan personalen föredrar en lägre, vilket är bättre ur ekonomisk synvinkel.
MED HJÄLP AV ett litet kontrollerat undertryck går det att minska risken för fuktvandring in i väggarna. Undertrycket gör att simhallens fuktiga inomhusluft inte ”trycks” in i väggkonstruktionen. Luften är i allmänhet torrare utomhus än inomhus.
– För att kunna ha stål i takstolarna, istället för stora betongstolar, har vi över bassängerna byggt ett särskilt utrymme, ett slags luftkudde, med ett övertryck som förhindrar den fuktiga luften att gå uppåt, säger Johan Westling, som är en av NCC:s arbetsledare.
Åtgärden ska minska risken för korrosionsskador på stålet.
– Utan en sådan lösning hade vi inte kunnat ha stål där uppe. Det blir lite som en trycksatt vind på en villa.
Utanför huvudentrén och den yttre ingången till badhusets teknikområde är det installerat markvärme för att marken där alltid ska vara isfri.
Det finns i dag cirka 400 offentliga badhus och simhallar, varav de flesta är byggda under 1960- och 70-talen. Många är i stort behov av renovering.
I en del kommuner har man valt att bygga nytt istället för att renovera. Förutom i Falun har eller är det på väg att öppnas nya simhallar i bland annat Lidingö, Solna, Uddevalla, Årjäng, Kiruna och Håbo.
De stigande energipriserna driver ytterligare på behovet av åtgärder.
– Detta är något som diskuteras väldigt mycket i Kommunsverige. Vad jag vet pågår det ingen våg av stängningar av badhus. Däremot pratas det om att sänka temperaturen i bassängerna och begränsa basturnas öppettider, säger Nils-Olof Zethrin, som är rådgivare på Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Dag Lundblad, handläggare på Energimyndigheten, berättar att EU är på väg att skärpa kraven på att offentliga byggnader ska genomgå energieffektiviseringsåtgärder.
– Även om vi inte vet exakt hur det kommer att bli, finns det i dag inget som talar för att det blir ett undantag för badhus om det är frågan om offentliga byggnader.
I vår beräknas den sista delen av badhusbygget i Falun stå klart.
– Det håller på att byggas en relaxavdelning högst upp med olika typer av bastur, varm- och kallpooler, snödusch och mycket annat. Ett speciellt kylaggregat ska tillverka snön, berättar Andreas Hjertton.
– Från relaxavdelningens utomhusterrass kommer man att ha jättefin utsikt över både skidstadion och hoppbackarna.
Mikael Bergling
Första publicering: Tidskriften Energi&Miljö 2022
Fakta: Luftbehandlingssystem
LB01 – betjänar vattenrening
• Roterande VVX med kyl/VP, CAV, inblåsning +16 °C
• Rumstemperatur: 27 °C ± 2 °C
• Luftflöde till/från: 3 580–3 190 l/s
• Effekt: 9,95 kW
LB02 – betjänar foajé, personalutrymmen, relax med mera
• Roterande VVX med kyl/VP, CAV, inblåsning +16 °C
• Rumstemperatur: 24 °C ± 2 °C
• Luftflöde till/från: 5 285–4 350 l/s
• Effekt: 41,1 kW
LB03 – betjänar omklädning
• Plattvärmeväxlare, CAV, utetemperatur
• Rumstemperatur: 24 °C ± 2 °C
• Luftflöde till/från: 2 850–3 780 l/s
• Effekt: 35,7 kW
LB04 – betjänar trycksatt luftkudde
• Förberedelse roterande VVX med återluft och värmebatteri. CAV (övertryck), inblåsning 28–35 °C
• Rumstemperatur: 28 °C ± 2 °C
• Luftflöde till/från: 2 975–1 860 l/s.
• Effekt: 80 kW
LB05 – betjänar rehabbassäng
• Avfuktning via uteluft, återluftinblandning, icke hygroskopisk återvinnare
• Rumstemperatur: 31 °C
• Luftflöde till/från: 2 580–2 825 l/s
• Effekt: 30 kW
LB06 – betjänar tävlingsbassäng
• Avfuktning via uteluft, återluftinblandning, icke hygroskopisk återvinnare
• Rumstemperatur: 31 °C
• Luftflöde till/från: 8 600–9 100 l/s
• Effekt: 40 kW
LB07 – betjänar multibassäng
• Avfuktning via uteluft, återluftinblandning, icke hygroskopisk återvinnare
• Rumstemperatur: 31 °C
• Luftflöde till/från: 2 280–2 400 l/s
• Effekt: 25 kW
LB08 – betjänar aktivitets-, lekbassäng och barnbassäng
• Avfuktning via uteluft, återluftinblandning, icke hygroskopisk återvinnare
• Rumstemperatur: 32 °C
• Luftflöde till/från: 8 600–9 295 l/s
• Effekt: 40kW
Fakta: Vattenrening:
• Filtertyp: Tryckfilter
• Filtermedia: Sand/Hydroantracit
• Typ av desinfektion: Natriumhypoklorit 2,5 % (klor)
• Flockningsmedel: P-flock AHC (aluminiumhydroxidklorid)
• Spädvatten: Kommunalt
• Spädvattenvolym: 30 liter/badande
• PH-justering: Svavelsyra 25 %
• Övrig teknik: Spolvattenåtervinning, klortillverkare och grumlighetsmätning