Rune annonserade på Blocket att han ville sälja sin husbil. Ett par dagar senare tog en bilförmedlare kontakt med honom och lovade att sälja bilen till ett bra pris.
– Men i stället förfalskade han min namnteckning och stal bilen, berättar Rune.

Efter ett par månaders väntan, och kontakt med en rad myndigheter och med hjälp av en jurist har han nu fått tillbaka bilen.
– Hela den här cirkusen har kostat mig åtminstone 40 000 kronor. Och då hade jag tur som fick tillbaka bilen, säger Rune som vill vara anonym och heter något annat i verkligen.
I slutet av oktober i fjol annonserade han på annonssajten Blocket att han ville sälja familjens husbil, en Fiat Bürstner, för 410 000 kronor. Ett par dagar senare hörde en man av sig i ett sms: ”God morgon. Skulle ett försäljningsuppdrag vara av intresse? Vad jag behöver är 14 dagar för att slutföra affären. Kunden vill ha hjälp med finansen samt att han vill köpa med garanti som en trygghet. Min kund har redan sett din annons. Och han har ringt till mig. Så jag har inga problem att sälja bilen åt dig. Ring efter 09.00.” 
Mannen skickade även med en länk till sitt förmedlingsföretags hemsida.
– Den såg seriös ut. Det fanns flera bilar där till salu, en uppdragsavtalsblankett att skriva ut och bland annat Motormännens, Trygg-Hansas, If:s och Carfax logotyper, berättar Rune.
– Under några dagar hade vi telefonkontakt. Han gav ett väldig bra intryck. Jag frågade om mitt pris på 410 000 kronor skulle påverkas av att bilen såldes genom en förmedling. Men det skulle det inte. Förmedlaren skulle få 29 000 kronor av kunden för att ordna finansiering och ge garanti. Rune och förmedlaren kom överens om att uppdragsavtalet skulle gälla i 14 dagar. Om bilen inte såldes inom den tiden hade Rune rätt att hämta tillbaka den. Det bestämdes också att Rune skulle leverera bilen, nycklar och nödvändiga handlingar till ett rekonditioneringsföretag i norra Stockholm som skulle snygga till bilen innan försäljning.

Några dagar senare satte sig Rune i husbilen för att köra den till Stockholm.
– Just den dagen inträffade det värsta snöovädret på många år. På E4 var det kaos med långa bilköer och många avkörningar. En bit före Sollentuna vågade jag inte fortsätta, utan körde av och parkerade bilen.
– Jag berättade i telefon för förmedlaren vad som hade hänt. Han skickade då en kille i en röd, snygg och sportig Mercedes – bilförmedlarens bil enligt chauffören – som hämta-de upp mig och körde mig till tåget. Husbilen skulle de ta hand om senare. Rune berättar att förmedlaren frågade om han skrivit på registreringspapperen för ägarbyte.
– Det hade jag naturligtvis inte gjort.
Kort därefter fick Rune ändå besked från Transportstyrelsen om att myndigheten hade registrerat ägarbyte på husbilen och att denna nu var registrerad på bilförmedlarens företag.
– Det ingick verkligen inte i vårt avtal. Han skulle förmedla ett köp, inget annat. När jag försökte diskutera i telefon med honom om vad han gjort, svarade han bara ”nu ringer den andra telefonen och jag måste ta det”, sedan lade han på.
– Jag skickade då ett sms till honom och där jag bad honom ringa upp mig efter samtalet han fick, men det gjorde han inte. Rune tog kontakt med Transportstyrelsen och frågade hur ägarbytet hade gått till eftersom han inte undertecknat något sådant.
– De sa att det måste vara frågan om en förfalskning och uppmanade mig att polisanmäla vad som hänt, vilket jag också gjorde. En enkel kontroll visar att namnteckningen på blanketten om ägaröverföring inte är Runes. Kort därefter begärdes bilförmedlarens företag i konkurs på grund av bland annat stora obetalda skatteskulder. Kronofogden tog i samma veva Runes husbil i beslag för att täcka en del av skulderna. Med hjälp av Motormännens jurist Andreas Bredskog lyckades Rune dock få utmätningen hävd och bilen återförd till honom.
– Jag hade inga nycklar kvar och fick därför hämta bilen med en trailer. Totalt har allt detta, efter att en del av advokatkostnaderna har täckts av rättshjälpen, kostat mig runt 40 000 kronor.
Vad hände med bilförmedlaren? 
– Jag har polisanmält honom. Men om det leder till något vet jag inte.

Kriminalinspektör Jan Olsson vid Nationellt bedrägericentrum.

Det är inget ovanligt att oseriösa bilförmedlare försöker lura privatpersoner som vill få hjälp med att sälja sin bil.
– Det här är dessutom en kriminell verksamhet som ökar dramatiskt, säger Jan Olsson, kriminalinspektör på Nationellt bedrägericentrum (NBC).
Nyligen konstaterade Brottsförebyggande rådet (Brå) att bedrägeribrotten ökar i Sverige. 2015 anmäldes drygt 173 000 bedrägerier till polisen. Preliminär statistik för 2016 talar om över 204 000 anmälningar. Hur många av dessa som är olika former av bilbedrägerier är det ingen som vet.
– Statistiken är inte så detaljerad. Däremot får vi in anmälningar, varningar och tips som alla tyder på att även bilbedrägerierna ökar dramatiskt, säger Jan Olsson.
Han berättar att det normala vid moderna bedrägerier är att gärningsmannen och offret aldrig träffas fysiskt. Kontakten sker i stället i digital form.
– Bilbedrägerierna är annorlunda. De är så nära äldre tiders hästbedrägerier man kan komma. Precis som då träffas offer och gärningsman. Många tror att de inte kan bli lurade om de har träffat bedragaren och vet vem han är. Men så är det inte.
Utan? 
– Det vanligaste scenariot är att någon lägger ut sin bil till försäljning på en annonssajt för att därefter bli kontaktad av en person som påstår att han har ett företag som säljer bilar på uppdrag. Mot en skälig ersättning kan han sälja din bil till ett bra pris samtidigt som du slipper alla bekymmer runtomkring.
– Om det är en kriminell förmedlare säljer han visserligen bilen, eller byter ägare på den, men risken är stor att du inte får betalt för den.
Är det privatpersoner eller företag som fungerar som förmedlare?
– I de fall som vi har tittat på handlar det om något sorts företag. Många av dem har 20 – 30 bilar registrerade på sig. Ibland fler.
– Det är dock inte så att alla bilförmedlare är skumma. Men för att minska risken för att råka illa ut ska man vara mycket vaksam och noga när man säljer med hjälp av förmedlare och upprätta ett tydligt avtal. Finns det inget tydligt sådant kan det vara svårt att göra gällande att det är frågan om ett brott – även om du blir av med din bil.
Om jag känner mig lurad kan jag väl göra en polisanmälan?
– Ja, men det är inte säkert att det händer något med den. Är det en smart bedragare ser han kanske till och med själv till att ni skriver ett avtal mellan er, ett mycket långt och finstilt sådant på väldigt avancerad svenska som erbjuder goda möjligheter till alternativa tolkningar.
– Går det inte att styrka brottsligt uppsåt bakom förmedlarens agerande, är det inget bedrägeri utan bara ett avtalsbrott.
Tyder det inte på brottsligt uppsåt om samma person eller företag är polisanmält flera gånger för liknande brott?  – Jo, men vårt it-system är gammalt och larmar inte automatiskt om en person polisanmäls flera gånger om han eller hon inte är skäligen misstänkt för brott. Systemet reagerar över huvud taget inte på om det kommer in många anmälningar mot ett företag.
– Vi var för en tid sedan på studiebesök hos polisen i London. Där har man ett system som automatiskt kontrollerar nya polisanmälningar mot uppgifter i tidigare anmälningar – namn, telefonnummer, företagsnamn och liknande. När utredaren får en anmälan på sitt bord, får hen samtidigt alla tidigare anmälningar som eventuellt kan höra ihop med den nya och uppgifter om varför de hör ihop. Hade vi haft ett liknande system hade många av bilbedragarna upptäckts mycket snabbare.
Med hjälp av riggade annonser försöker Blocket hjälpa polisen att avslöja bedragarna.
– Vi vill göra det extremt jobbigt för dem som är oseriösa och försöker luras, säger Thomas Bäcker som kundsäkerhetschef på Blocket. Han berättar om ett fall med en husbilsförmedlare i Östergötland som sålde bilar på uppdrag, men struntade i att skicka pengarna vidare till bilarnas ägare.
– Trots att mannens identitet var känd, fick polisen inte tag på honom. Polisen lånade då en husbil av en seriös handlare, vi satte in en annons på Blocket om att husbilen var till salu.
– Så småningom hörde den oseriöse husbilsförmedlaren av sig. Den elektroniska bevisningen pekade på att det var samma person som tidigare hade agerat mot andra annonsörer. Mannen lockades till en parkeringsplats i Östergötland där husbilen han skulle förmedla stod uppställd.
– Han greps på platsen av poliser som kom ut ur husbilen och dömdes senare till fängelse.
Hur vanligt är det att oseriösa bilförmedlare raggar offer på Blocket?
– Tillräckligt vanligt för att vi råder annonsörer att avstå om de blir kontaktade av någon som erbjuder förmedlingstjänst. Vi vet att det finns mer eller mindre professionella bedragare som letar offer på det viset och som sedan dribblar med ägarbyten, ägarbevis och liknande.
– Vill man ha hjälp med att sälja sin bil bör man ta kontakt med en etablerad bilhandlare.
Thomas Bäcker säger att Blocket har lagt ner mycket arbete på tekniska lösningar som ska stoppa oseriösa annonsörer och bluffannonser.
– Problemet med de oseriösa bilförmedlarna är att de inte själva annonserar, utan kontaktar annonsören som är en seriös person som bara vill sälja sin bil.
Hur många individer handlar det om?
– De är inte så många, men de kan ställa till med en hel del skada. Vi vet att det finns ett antal personer som har riktat in sig på den här verksamheten, varav en del samarbetar med varandra. Ibland handlar det om bilförmedling, andra gånger om husbilar eller något annat. Upplägget är alltid det samma.
Hur kan man stoppa någon från att ringa på en annons?
– Det är svårt, men vi arbetar på olika modeller. Till att börja med borde de som åker dit för bedrägeri även dömas till att under en tid bara få använda sitt bankkonto i mycket begränsad omfattning. Bankkontot är i dag bedragarnas mest använda brottsverktyg. Utan ett sådant får de mycket svårare att verka.
Ett effektivt sätt att minska risken att bli lurad är att noga kontrollera bilförmedlaren innan du låter hen sälja bilen åt dig. Det säger Motormännens jurist Andreas Bredskog. Men även den som gör det mesta rätt kan bli lurad av en förslagen bedragare.
– En del av dem som raggar kunder genom att ringa på annonser på nätet bedriver, under en till synes legal fasad, systematisk kriminell verksamhet som går ut på att lura av människor deras bilar, säger Andreas Bredskog.
– De har till exempel webbsidor som vid en snabb kontroll ser bra ut. För att förstärka trovärdigheten publicerar de – olovligt – bland annat logotyper från Motormännen, If, Trygg-Hansa och Carfax på sidorna. Efter ett tag släcks hemsidorna ner – för att nästan direkt ersättas av nya som ser ungefär likadana ut. För att ytterligare bättra på trovärdigheten, och ge sken av att det är frågan om stora bilförmedlingsföretag med många anställda, anger de ibland ett stort antal telefonnummer på sina hemsidor, trots att företagen ofta bara består av ett par personer.
Alla bilförmedlingsföretag luras väl inte? 
– Nej, men den sortens aktörer börjar nu bli vanligare jämfört med tidigare. Därför gäller det att vara mycket noggrann i valet av företag. Gå lika systematiskt till väga som när du ska välja vilken firma som ska renovera ditt badrum. Gör en ordentlig bakgrundskontroll. Ta till exempel reda på om det organisationsnummer som bilförmedlingsföretaget uppger verkligen stämmer, läs vad som står i företagets bolagsordning, kontrollera årsredovisningen och googla namnet. Vad har andra skrivit om företaget? Har de haft bra eller dåliga erfarenheter?
– Det finns tyvärr redan många som har drabbats, och vars privatekonomi fått sig en rejäl törn till följd av att de har blivit av med sin bil, bara för att de missade att göra en ordentlig bakgrundskontroll. Många förlitar sig på att dessa bolag är seriösa aktörer. De är dessutom ganska duktiga på att sälja in sig själva genom att lova att de kan fixa köpare till bilen som ska säljas och dessutom få bättre betalt för den än vad du själv kan få som privatperson.

Mikael Bergling
Första publicering:
Tidningen Motor

Share This