Genom minskad arbetsbelastning och renodling ska läraryrket göras mer attraktivt.
– Skolan och undervisningen behöver organiseras om för att lärarnas arbetsmiljö ska kunna förbättras samtidigt som andelen obehöriga lärare ökar, säger Niclas Westin som är enhetschef på Skolverket.

Dagligen vittnar lärare runt om i Sverige om dålig arbetsmiljö, om stress, utbrändhet och ständigt ökande arbetsbelastning. Häromåret konstaterade Skolverket i en rapport att ungefär häften av lärarna ofta eller alltid känner sig stressade i arbetet. Det som många lärare upplever som mest stressande är administration, dokumentation, för lite tid till planering av undervisningen och att många elever behöver extra stöd och hjälp.
Sedan 2010 har LR i Lund med hjälp av enkäter undersökt arbetsmiljön för LR-medlemmar inom kommunens grund- och gymnasieskolor. Den senaste undersökningen (2016) visar bland annat på fortsatt ökande arbetsbörda. Nästan hälften av de svarande uppgav att de har fått högre arbetsbelastning under det senaste året. 65 procent svarade att de inte hinner med sina arbetsuppgifter. 81 procent uppgav att de haft besvär av stress under de senaste åren. Drygt hälften hade haft sömnproblem.
– Det är skrämmande resultat. Våra undersökningar visar att lärarnas arbetsbelastning måste minska. För att vi ska få en rimlig arbetsbörda behöver vissa uppgifter helt enkelt plockas bort, säger Robert Jivegård som är huvudskyddsombud och kommunombud för LR i Lund.
Vilka arbetsuppgifter bör tas bort?
–  Tillsammans med utbildningsförvaltningen har vi från lärarfackens sida tagit fram en prioriteringslista. Tanken är att när tiden inte räcker till, ska den enskilde läraren tillsammans med sin chef gå inom listan för att se vilka arbetsuppgifter som ska plockas bort.
– Högst prioriterat är så klart undervisning och vad som direkt hör till den, till exempel planering och efterarbete. Det är en lärares centrala uppgift. Samtidigt finns det många arbetsuppgifter som vi gör i dag som kan tas bort eller utföras av annan personal. Ett tydligt sådant exempel är att vakta på nationella prov, säger Robert Jivegård.
Föräldramöten?
– Det finns ingenting i skollagen som säger att vi ska ha föräldramöten eller att lärarna ska vara med på dem. Har lärarna hög arbetsbelastning, tycker jag inte att de behöver vara med på föräldramöten. Kärnan i vår verksamhet måste vara det som skollagen och Skolverket säger att vi ska göra och i det ingår inte föräldramöten.
Lunds kommuns prioriteringslista gäller än så länge bara för gymnasiet plus en internationell grundskola. Arbete pågår med att ta fram en lista för grundskolan som helhet.
Kan listorna också användas för att prioritera på gruppnivå och innan problem uppstår?
– Det kan man absolut göra. Det är också en fråga som vi från LR driver, säger Robert Jivegård.

Häromåret visade OECD i en studie att svenska lärare i årskurs 7-9 ägnar sig mer åt administration och mindre åt undervisning än lärare i jämförbara länder. 2015 konstaterade Skolverket att svenska grundskolelärare använder ungefär en tredjedel av arbetstiden till att undervisa eleverna, en tiondel till att bedöma och dokumentera elevernas utveckling och lika mycket till planering av undervisningen.
Drygt tio procent av arbetstiden går åt till administrativt och praktiskt kringarbete och resterande del till bland annat reflektion, kompetensutveckling, återkoppling till elever och föräldrar och förflyttningar.
– Det har inte gjorts någon uppföljning. Vi vet därför inte med säkerhet hur lärarnas arbetsdag har utvecklats, säger Niclas Westin som är enhetschef på Skolverket.
– Men det har skett en del förändringar av regelverken i syfte att minska administrationen för lärare, bland annat när det gäller nationella prov och skriftliga omdömen. Karriärtjänstereformen har också börjat sätta sig. På många håll har man fått igång kollegiala processer där försteläraren ofta har en central roll. Det kan ha inneburit en liten förändring till det bättre. Sedan har vi den ökande mängden av obehöriga lärare som på olika vis ökar arbetsbördan för de behöriga lärarna.
Hur mycket av lärarnas arbetsuppgifter kan ersättas av andra i skolan?
– En del kan absolut utföras av andra, till exempel enklare dokumentation, frånvarorapportering, ställa ordning i klassrummet, plocka fram material och tillsyn under raster. Men jag tror att man förenklar alldeles för mycket om man tror att man kan låta andra än lärare ta hand om allt som inte direkt tillhör undervisningen. Däremot kan lärarassistenter och andra yrkesgrupper på olika sätt stötta lärarna så att de kan fokusera på sina kärnuppgifter, säger Niclas Westin.
– Skolor har ofta varit organiserade så att lärare sköter sina sysslor själva. Utvecklingen går nu mot att man arbetar mer tillsammans. När jag har lyssnat på lärare som jobbar i skolor där man arbetar mer tillsammans, tycker de i regel att deras arbetssituation förbättrats avsevärt. Det bästa är inte alltid och i alla lägen att skära bort arbetsuppgifter. Man behöver ta ett helhetsgrepp på hur man organiserar skolans verksamhet.
Läraren och författaren Johan Alm med nästan 30 års erfarenhet av arbete inom Malmös skolor, anser att en hel del av lärarnas nuvarande arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Exempel på onödigt arbete inom skolan är många av de utvärderingar som skolor oreflekterat utför vid terminsslut.
– De flesta mål är så luddiga att de överhuvudtaget inte går att utvärdera. Rektorer och lärare ska alltid fråga sig om den här utvärderingen verkligen leder till förändringar av verksamheten och att eleverna lyckas bättre. Är svaret nej, bör man strunta i dem. De av lärarnas arbetsuppgifter som inte leder till att eleverna lyckas bättre, bör helt enkelt tas bort. Andra kan effektiveras.
Som exempel?
– Det läggs ner mycket tid på långa muntliga genomgångar som deltagarna lika gärna kan läsa digitalt. Målen för klasskonferenser och arbetslagsmöten är ofta så luddiga att man efteråt inte kan säga vad som uppnåtts – mer än att de är genomförda. Först när du formulerar iakttagbara mål för möten, med elevnyttan i centrum, kan du utvärdera skolans utveckling seriöst.

Trots omfattande diskussioner om behovet av lärarassistenter har Arbetsförmedlingen ingen statistik över hur många tjänster som utannonserats under det senaste året. Det beror på att lärarassistenter inte är ett specifikt yrke i den officiella yrkesklassificeringen, utan ingår i samma grupp som bland annat klassmormor, klassmorfar, ungdomsgårdsarbetare och kamratstödjare. En enkätundersökning som Skolvärlden gjort bland ett 20-tal av Sveriges mellanstora kommuner visar på ett mycket varierande, ofta nyvaknat, intresse för att anställa lärarassistenter.
Jessica Ljung, HR-chef vid utbildningsförvaltningen i Gävle berättar:
– I dag har vi totalt tio lärarassistenter anställda, varav fyra är tillsvidareanställda och sex tidsbegränsat anställda.
Planerar ni att anställa fler lärarassistenter?
– Det är inte aktuellt under läsåret 2017. Det kan bli aktuellt tidigast under 2018. Det pågår partsgemensamt arbete kring detta.
Sjöbo kommun har i dag inte några lärarassistenter anställda inom grundskolan. I Umeå arbetar det tre lärarassistenter inom den kommunala grund- och gymnasieskolan. Det finns inga planer på att utöka antalet.
Varbergs grundskolechef Joachim Wadström berättar att kommunen i dag inte har några lärarassistenter anställda.
– Men i samarbete med Katrinebergs folkhögskola tar vi emot sex lärarassistentspraktikanter. Vi vill med samarbetet öppna upp för en möjlighet att införa lärar-assistenter i kommunen, säger han.
Viktoria Näsvall, HR-specialist på barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad, berättar att man kommer att se över behovet av lärarassistenter.
Håkan Persson, utvecklingschef på Ystads gymnasium, säger att man från och med i höst har två elevstödjare och två mentorsansvariga anställda. Ingen av dem är lärarutbildad.
– Vi kallar inte dessa funktioner för lärarassistenter men i deras uppdrag ingår att arbeta med frågor som lärare kan hamna i och ska hantera. På så vis kan man se dem som lärarassistenter, säger Håkan Persson.
I en diskussion i Sveriges Radios Studio Ett i augusti i år, med bland andra Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond, sade Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning:
– Lärare ska inte användas som diversearbetare, utan det som de är utbildade för. Mellan 10-15 procent av lärarnas arbetstid i grundskolan går åt till administration eller ordningsfrågor som skulle kunna skötas av andra yrkeskategorier. Det är viktigt att vi lyfter av administrativa pålagor som tar tid från undervisningen.
Hon får medhåll av LR:s ordförande Åsa Fahlén.
– I dag är det ganska mycket av många lärares tid som läggs på saker och ting som inte har med undervisning att göra, till exempel att agera rastvakt, servera frukost, städa lektionssalar, tillverka eget material, vakta på och rätta nationella prov, sköta frånvarorapportering, fixa teknisk utrustning som strular och en massa administrativa uppgifter, säger Åsa Fahlén.
Vore inte en enkel första åtgärd att digitalisera de nationella proven och ta in externa provvakter?
– Jo, och det är en utveckling som måste komma. I dag är de nationella proven en stor uppgift för många lärare.
Bör föräldramötena läggas ner?
– Det är något som bör diskuteras lokalt. Förhållandena kan variera mycket mellan skolor, inte minst beroende på elevernas ålder. Men det bör vara skolledningarna som ansvarar och organiserar föräldramötena. Lärarnas roll bör minimeras, menar Åsa Fahlén.
Hon säger att det krävs en tydligare statlig styrning för att lärarnas arbetsmiljö ska bli bättre.
– Det skulle minska utrymmet för kommuner och andra huvudmän att hitta på egna regler och arbetsuppgifter åt lärarna. I dag kan det vara svårt för en rektor att säga nej när skolförvaltningen kommer med olika enkäter som ska fyllas i, med krav på att det ska genomföras projekt kring olika frågor, för en säker trafik till exempel. Det är oftast i grunden bra saker, men till slut blir det för mycket.
– Samtidigt som det tillkommit en mängd nya arbetsuppgifter och krav, utan att några gamla tagits bort, har det skurits ner på bland annat expeditionspersonal, vaktmästeri, elevhälsa och måltidspersonal. Arbetsuppgifterna har lagts på lärarna, säger Åsa Fahlén.
Vad bör göras?
– Börja med att renodla läraruppdraget. Det skulle ge lärarna en rimligare arbetssituation och möjlighet att göra ett bättre jobb.
Kan lärarassistenter lösa en del av lärarbristen?
– Ja, genom att en renodling av läraruppdraget kan bidra till att fler stannar kvar i läraryrket och fler väljer att utbilda sig till lärare. Men det går inte att lägga på lärarna mer undervisning. Det finns en del lärare som har delade tjänster där de, förutom att undervisa, är mentorer, IT-ansvariga, programsamordnare eller liknande. En del gör det av intresse, andra för att de tycker att det är skönt att göra något annat än att undervisa. Sannolikt finns det en viss dold lärarkapacitet som kan frigöras med hjälp av fler yrkesgrupper i skolan, men den är inte så stor som många tror och hoppas, säger Åsa Fahlén.

Hösten 2016 fanns det 99 336 lärare i tjänst på de svenska grundskolorna och 34 476 på gymnasieskolorna, enligt Skolverkets statistik. Enligt statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S), används 10-15 procent av lärarnas arbetstid till annat än vad de är utbildade för.
Innebär det att det finns en dold lärarreserv på 15 000 lärare?
– Nej, det går inte att räkna så. Det största missnöjet bland lärarna gäller arbetsmiljön och arbetssituationen. Jag tror att man med hjälp av fler lärarassistenter, socialpedagoger och andra yrkesgrupper i skolan kan underlätta lärarnas vardag så att de kan ge eleverna en så bra undervisning som möjligt. Det är det som man ska fokusera på, säger Skolverkets Niclas Westin.
Vad har hänt om fem år?
– Allt talar för att behörigheten sjunker, trots att det redan är en väldigt utmanande situation på många håll. Skillnaderna kommer dessutom att förstärkas mellan olika delar av Sverige. Landet dras isär ännu mer i detta avseende. Det går helt enkelt inte att fortsätta som förut. Bristen på behöriga lärare kommer att tvinga fram en förändring. Vi måste se över hur vi organiserar skolan och undervisningen i en situation där vi har färre och färre behöriga lärare och fler och fler obehöriga.
Hur?
– Första steget är att se till så att arbetsmiljön förbättras så att inte fler legitimerade lärare lämnar skolan. Fler ungdomar behöver söka till läraryrket, och lärare som har lämnat skolan i förtid, behöver lockas tillbaka.
– Jag tror också att man måste överge tanken på en lärare – ett klassrum. Det finns en tradition i skolan som går ut på att lärarna i stor utsträckning sköter sig själva. Förutom att forskning visar att det rent allmänt inte är ett framgångsrecept, fungerar det inte i en situation med många obehöriga lärare som inte självständigt får ansvara för undervisningen och sätta betyg. Frågan är därför hur skolan ska organiseras så att de behöriga lärarna har en bra arbetsmiljö och goda förutsättningar att göra sitt arbete när de också ska fungera som mentorer och stötta ett växande antal obehöriga lärare, säger Niclas Westin.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden.

Share This