Kommunerna kommer att få möjlighet att inrätta miljözoner.
– Men övergången till framtidens bilflotta behöver förankras i en verklighet där många fortfarande sitter i en V70 från 2005, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Luften på Hornsgatan i Stockholm är stundtals mycket dålig. Foto: Mikael Bergling.

Från att under de senaste åren ha varit socialdemokraternas gruppledare i riksdagen utsågs han i somras till infrastrukturminister efter Anna Johansson. Till skillnad mot sin företrädare har Tomas Eneroth körkort. Dessutom är han mycket motorintresserad, gillar bilar och uppskattar bilkörning.
Tomas Eneroth betonar att förslaget om miljözoner ännu inte är klart, utan håller på att beredas i regeringskansliet.
– Men ambitionen är att vi ska ge kommunerna möjlighet att inrätta miljözoner.
*Vad ska den göra som behöver ta bilen till jobbet, men inte har råd att köpa en ny bil som klarar kraven?
– Jag tror att man måste vara väldigt ömsint när man diskuterar hur omställningen av fordonsflottan ska gå till. I storstäderna är det tydligt att man av både hälso- och miljöskäl behöver kraftigt ökade investeringar i kollektivtrafik, men att det också krävs andra trafiklösningar.
– Det behövs ett bra offentligt samtal om hur vi ska klara övergången, om vilka politiska initiativ som krävs för att underlätta för människor att välja andra alternativ, men också hur de ska få möjlighet att kunna växla över till andra fordon. En ny elbil är dyr.
*Är det rimligt att det är konsumenterna som ska betala. Borde det inte vara biltillverkarna som har trixat med avgasutsläpp och annat?
– Jag tycker att det är starkt fokus på fordonsindustrin just nu. Vi sätter en otrolig press på fordonsindustrin att ställa om fordonsflottan.
– En del befinner sig 10-15 år framåt i tiden och i en vision där alla har el- eller självkörande bilar. Diskussionen behöver förankras i en verklighet där många fortfarande sitter i en V70 från 2005 och vill kunna ta sig fram. Den balansen är otroligt viktig.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet.

*Vad tycker om standarden på det svenska vägnätet?
– Jag tycker att den behöver förbättras. Det som är mest prioriterat är att stärka vägarnas bärighet, det gäller inte minst broarna, så att de klarar tyngre transporter, upp mot 74 ton.
*Många vägar på landsbygden är av ganska usel standard.
– Ja, det är de. Trafikverket påpekar i sitt underlag till regeringen att det finns risk för standardförsämringar i det som är det mest finmaskiga vägnätet om vi inte gör tillräckliga investeringar.
*De pengar som ni har anslagit till vägunderhåll leder enligt Trafikverket till försämringar av det mindre vägnätet?
– Jag välkomnar att Trafikverket gör mig uppmärksam på det. För mig är det en viktig fråga att se till att vi har bra kvalitet i vägnätet.
*Behövs det mer pengar?
– Det handlar antingen om pengar eller om omfördelning av de resurser som finns. Det är ingen tvekan om det. Sedan tycker jag att utifrån de ramar som Trafikverket har haft, gör de rätt i prioriteringen när de sätter näringsstråken främst, det vill säga att klara bärigheten och att prioritera de vägar som är viktiga för näringen. Men jag ser att behoven är större än så. Det är något som jag jobbar med.
*Behöver vägunderhållet prioriteras mer?
– Jag är inne i ett läge där jag just har tagit emot trafikverkets förslag till nationell plan för transportsystemet för perioden 2018-2029. Jag åker på turné runt om i hela landet. Det är ömsom en Eriksgata, ömsom en Golgatavandring. Jag är väldigt mån om att under remisstiden inte prata om regeringens prioriteringar och satsningar när det gäller enskilda projekt. Men det är ingen tvekan om att standarden på våra vägar är viktig.

Typisk svensk landsväg. Foto: Kerstin Ericsson/Trafikverket

*Har du egna erfarenheter av dåliga vägar?
– Det kan du skriva upp. Numera bor jag i Växjö, men är uppvuxen i Kosta som är ett litet brukssamhälle i Småland. Jag har gedigen erfarenhet av mindre vägar. Såväl skogsvägar som tjälskadad landsväg.
*Fortfarande är det många vägar, även stora sådana, som inte är mötesseparerade. Vad vill du göra åt det?
– Jag ska inte föregå remissförfarandet, men trafiksäkerheten är ett av regeringens mest prioriterade områden. I sitt förslag till nationell plan prioriterar Trafikverket också, förutom förbättrad bärighet, separerade körbanor.
*Vad tycker du om att projektet Österleden/Östlig förbindelse inte finns med i Trafikverkets förslag till nationell plan?
– Jag uttalar mig inte om enskilda objekt i detta läge. Det är en prioritering som Trafikverket har gjort.
*Vad anser du om att antalet nykterhetskontroller har minskat rejält under de senaste åren?
– Det har jag reagerat på. För mig är inte det acceptabelt. I budgeten gör vi nu en satsning på mobila automatiserade nykterhetskontroller. Det kommer att underlätta polisens arbete och göra det möjligt med fler kontroller. Det är också ett sätt att höja ambitionsnivån.
*Vad tycker du om att Trafikverket gör vägar ”säkra” genom att sänka hastigheten istället för att mötesseparera dem?
– Jag vill se ordentliga utvärderingar av detta. Separerade körbanor har varit en framgångsrik modell även om den är kostsam. När det gäller förändringar av bashastigheten tror jag att man ska koncentrera sig på stadsområdena och citytrafiken. Det är också det som regeringen gett Trafikanalys i uppdrag att titta på.
*Många bilar som rullar på vägarna är både miljö- och trafikfarliga. Är det inte dags att införa en skrotningspremie?
– Det motionerade jag om i riksdagen för ett antal år sedan. De tyska erfarenheterna av generösa skrotningspremier är dock inte de allra bästa. Ibland får man erkänna att man inte alltid har haft rätt. Men jag delar analysen att vi på allvar måste fundera över det faktum att vi har en föråldrad bilpark och vad vi kan göra för att förnya och modernisera den. Jag är beredd att diskutera vilka insatser vi kan göra för att exempelvis få bort bilar som inte har katalytisk avgasrening och som riskerar att på sikt bli trafikfarliga. Men det finns idag inga ekonomiska medel avsatta för detta.
*Många som dör i trafikolyckor åker i dåliga bilar.
– Det är sant, men en del åker också i ganska nya bilar. Olyckorna är mer kopplade till alkohol och hastighet än biltyp. Det är ett större problem att människor kör alkoholpåverkade eller i för höga hastigheter.
*Enligt VTI betalar bilisterna dubbelt så mycket i skatt jämfört med vad de kostar samhället. Är det rimligt?
– Vi har haft en ganska bred samstämmighet i Sverige om att vi gemensamt ska dela på investeringarna i trafiken. En del betalar bilisterna, andra delar betalar andra trafikslag eller andra delar av samhället.
*Är det rimligt att bilisterna subventionerar den tunga trafiken?
– Med det teknikskifte som vi kommer att få, inte minst när det gäller drivlinor och liknande, kommer den balansen att förändras.
*Ligger skatten på privatbilismen på rimlig nivå?
– Vi har idag inga förslag på att förändra den. Däremot pågår en förändring inom fordonsflottan. Bonus-malussystemet innebär till exempel att den som köper en ny XC90 med en stor motor får betala lite mer, medan den som köper en ny elbil får en premie.
*När kommer lag mot att använda handhållen mobiltelefon bakom ratten?
– Min ambition är att vi ska gå vidare med förslag som har utretts och med stor sannolikhet kunna införa ett förbud mot handhållen mobiltelefon vid bilkörning. Det är min ambition. Frågan får beredas.
*När?
– Jag vågar inte utlova när i tiden. Men trafiksäkerhet är en av de frågor som jag brinner för. Det är också något (förbud mot handhållen mobiltelefon vid bilkörning, reds anm) som efterfrågats av riksdagen vid flera tillfällen.

Namn: Tomas Eneroth.
Ålder: 50 år.
Bor: Växjö.
Aktuell: Ny infrastrukturminister.
Bakgrund: Metallarbetare, riksdagsledamot och statssekreterare.

Så firade jag högertrafikomläggningen 50 år:
– Då körde jag min sons gamla renoverade Amazon från 1964 som är omlackerad i originalskick. Jag träffade otroligt många motorentusiaster.
Första bilen:
– Det var en Ford Eskort LX. En brasseford där den bakre kofångaren rostade sönder omedelbart. Det var nämligen den enda delen som inte omfattades av garantin. Men det var en väldigt trevlig bil.
Min bil idag:
– Jag har två tycken. En Volvo V40 Cross Country och en Porsche Boxster S. Jag kör mycket bil och tycker om det. Nyligen körde jag en Lamborghini på Ring Knutstorp. Det var otroligt roligt.
– Jag följer motorsporten, har gjort det under lång tid och är trogen prenumerant på nästan alla motortidningar.
Fortkörning:
– Det har hänt. Vid ett tillfälle har jag också fått böter. Det var vid infarten till Alvesta. Jag missade jag att sänka hastigheten tillräckligt mycket.
Favoritväg?
– Ganska många. En är Italienska vägen mellan Båstads och Torekov. Det är en mycket vacker väg.
Kör per år:
– Inte så mycket nu när jag är minister. Tidigare körde jag 2 000 – 2 500 mil per år.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Motor.

Share This