Antalet viltolyckor ökar dramatiskt och väntas i år slå nya rekord.
Viltstängsel och smarta djurpassager utmed de mest utsatta vägarna kan mer än halvera antalet olyckor.
– Sverige är i dag bland de sämre i Europa på det här området, säger Anders Sjölund som är nationell samordnare på Trafikverket.

Enligt Nationella viltolycksrådets statistik ökade antalet anmälda viltolyckor* i trafiken med 20 procent under 2016 jämfört med 2015, från 48 496 till 58 064.
Mycket talar för att det nya rekordet på 58 064 olyckor kommer att slås redan i år.
– Första halvåret i år ökade antalet anmälda viltolyckor med 18,4 procent jämfört med samma period i fjol, trots att 2016 alltså var ett rekordår. I år väntas det inträffa 70 000 olyckor, säger Niclas Dahl som är verksamhetsledare på Älgskadefondsföreningen.
Slår hans prognos in kommer det i år i genomsnitt inträffa åtta rapporterade viltolyckor i timmen. Rådjuren står för den klart största andelen av olyckorna. Därefter följer älg, vildsvin och hjort.
Älgen är det farligaste djuret att kollidera med. I fjol omkom åtta personer i viltolyckor, varav sju i olyckor med älg. 39 personer skadades svårt.
Den främsta förklaringen till det växande antalet viltolyckor är att både vägtrafiken och antalet vilda djur i markerna har ökat samtidigt som ansvariga myndigheter inte har förbättrat säkerheten i samma utsträckning.
– Rådjur står för den stora bulken av viltolyckor. Under de senaste åren har rådjursstammen tack vare milda vintrar, bra tillgång till föda och litet jakttryck vuxit, säger Niclas Dahl.
– Rådjursolyckorna är de viltolyckor som orsakar de största kostnaderna för samhället eftersom de är så många. Men ser vi till kostnaden per olycka är vildsvinsolyckorna dyrast. Att köra in i ett vuxet vildsvin är som att köra in i en betongsugga. Dagens moderna bilar är visserligen byggda för att klara sådana kollisioner utan att passagerare och förare skadas allvarligt, men det kan bli stora skador på bilarna.
2012 konstaterade försäkringsbolaget If att en vildsvinsolycka i genomsnitt kostade 40 000 kronor.
Flesta viltolyckor inträffar på hösten. Det beror bland annat på att fler människor då är ute i skogen, på grund av jakt och bär- och svampplockning, än under övriga delar av året, samtidigt som många djur går i brunst vilket bidrar till extra rörelser. Sämre väglag och mörker försämrar trafiksäkerheten.
– För att få ner antalet viltolyckor behöver vi öka jakten, främst rådjursjakten, säger Niclas Dahl.
Han får medhåll av Motormännens trafiksäkerhetsansvarige Carl Zeidlitz.
– Framför allt i utsatta områden bör avskjutningen ökas, och då inte bara av rådjur. Men det behövs också sättas upp fler viltstängsel, byggas fler viltpassager samtidigt som den systematiska kontrollen av redan uppsatta stängsel, att det inte är hål i dem eller att de är nerrivna, förbättras. Jag tror också mycket på skyltar som varnar när det är vilt i området och andra tekniska innovationer.
– Viltolyckor är ett stort trafiksäkerhetsproblem och leder till mycket lidande och stora kostnader för både individer och samhälle. Men de innebär också ett djurskyddsproblem. Jag tycker att det är oetiskt att vi årligen kör ihjäl 10 000-tals större vilda djur.

Professor Göran Ericsson vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) berättar att det aldrig tidigare funnits så många vilda stora djur i Sverige som det finns i dag.
– Vildsvinen har ökat kraftigt. Även rådjur, dov­ och kronhjort ökar. Tillväxttakten varierar dock mellan olika delar av Sverige.
– Självklart finns det en koppling mellan hur mycket älgar det finns i ett område och antalet trafikolyckor. Men det är ganska stora områden som måste påverkas för att jakten ska vara framgångsrik ur trafiksäker­hetssynvinkel. Skjuter du bort älgar­na, är risken dessutom stor att ut­rymmet tas av andra djur som till exempel hjortar och vildsvin. Ökad avskjutning måste därför vara en del av en långsiktig strategi. Det är inget man ska göra under ett år eller så.

Faksimil ur tidningen Motor nr 8 2017.

Äventyraren Aron Andersson är en av många som råkat ut för en allvarlig viltolycka. Han berättar att olyckan inträffade i slutet på april i år när han var på väg hem till Stockholm efter att ha föreläst på Lundsbergs skola norr om Kristinehamn i Värmland.
– Föreläsningen gick bra. Jag var glad, upprymd och lyssnade på musik när jag på eftermiddagen körde hemåt. Från ingenstans dök det plötsligt upp två älgar på vägen framför mig. Jag hävde mig på bromsen. Men det var för sent, även om jag lyckades få ner hastigheten något. Det gick inte att undvika en kollision. Allt gick så oerhört fort.
– Jag missade jag älgkon som gick först, men träffade hennes kalv som slungas upp på motorhuven och in i vindrutan innan den for över bilen. Det var extremt hemskt. En fruktansvärd upplevelse.
Skakad körde han efter kollisionen körde in på en avtagsväg några hundra meter från olycksplatsen.
– Adrenalinet pumpade i kroppen. Jag var superskärrad. Som tur var hade jag just den dagen en ny hyrbil, en Volvo V60 Cross Country. Jag tänkte att om jag ska långt på jobbuppdrag så vill jag ha något säkrare än min egen bil som är gammal. Det kanske gjorde att jag klara de mig utan några skador.
Fick du inga fysiska skador?
– Nej, inte en skråma förutom lite glassplitter från vindrutan. Med tanke på hur skadad bilen blev av att jag körde på en kalv, kan jag bara tänka mig vad som kunde ha hänt om jag träffat det betydligt större älgkon. Jag hade otrolig tur och är mycket tacksam över att det gick så bra som det gick. Det kunde ha gått väldigt illa.
Körde du därifrån?
– Nej. Först ringde jag polisen och anmälde att det hade hänt en olycka och därefter en bärgare som fick plocka upp bilen som lät väldigt skumt.
Hur kom du hem?
– Strax efter olyckan körde det förbi en kille som arbetar på skolan som jag föreläst på. Han såg att jag hade krockat och stannade för att hjälpa till. Jag åkte med honom till Karlstad och kunde därefter ta tåget hem till Stockholm. För att lugna ner mig tog jag en öl medan jag väntade på tåget.
Har du ändrat beteende efter olyckan?
– Jag har utan tvekan fått en tankeställare och tar det lite lugnare i trafiken än vad jag gjorde tidigare, framför allt när jag kör på vägar som saknar viltstängsel. Jag har dessutom beställt en ny och säker bil att använda privat.

Det finns cirka 780 mil viltstängsel längs med de svenska statliga vägarna. Behovet är dock mycket större. På många håll saknar även viltrika och olycksdrabbade vägavsnitt stängsel. Bra uppsatta viltstängsel beräknas ta bort cirka 80 procent av de viltolyckor som leder till allvarliga personskador eller dödsfall, och är samhällsekonomiskt mycket effektiva.
– Men då måste de kombineras med annat. Att enbart sätta upp viltstängsel minskar inte viltolyckorna över lag, utan flyttar dem bara. Dessutom hindrar inte viltstängsel en älg att ta sig fram om han verkligen vill det, säger Anders Sjölund som är nationell samordnare på Trafikverket.
– Viltstängsel bör fungera som en styrsignal och hjälpa djuren att ta sig fram till säkra passager över, under eller i plan med vägen.
Enligt Anders Sjölund bör sju eller åtta procent av det statliga vägnätet utrustas med viltstängsel i kombination med säkra passager.
– Det är vägar där det inträffar flest viltolyckor, som har 80 kilometer i timmen som högsta tillåtna hastighet och en trafikmängd på 4 000 ÅDT (årsdygnstrafik).
När blir detta?
– Det är det upp till politikerna att avgöra. En sådan här satsning kostar cirka sex miljarder kronor och leder till att antalet vilt- olyckor minskar med mellan 50 och 80 procent. Det är olyckor som kostar samhället cirka fem miljarder kronor per år. Detta är alltså en investering som ger bra avkastning.
Finns det länder som är bättre än Sverige på att separera vilt och trafik?
– O ja, många länder. Vi är nog bland de sämre i Europa. I området Katalonien i Spanien är de mycket duktiga på detta med säkra passager. Där ligger de ljusår före oss. Nederländerna, Tyskland, Österrike och Schweiz är exempel på länder som ligger långt framme.
Räcker det inte att bara sätta upp säkrare stängsel?
– Ska vi gå över till att bygga helt stabila stängsel handlar det om helt andra kostnader. Det är helt enkelt inte möjligt, förutom andra problem som det skulle leda till. Det mest kostnadseffektiva är dagens stängsel i kombination med säkra passager.
Hur ska viltolyckorna minskas på de delar av vägnätet som saknar stängsel?
– Genom bland annat bättre bilar med automatiska varningssystem, bromsar och liknande.

I år väntas det inträffa 70 000 viltolyckor. Foto: E. Pettersson/Älgskadefondsföreningen.

Precis som i Sverige ökar antalet rådjursolyckor i Norge. Däremot minskar älg- och hjortolyckorna något, berättar Karianne Thøger Haaverstad vid det norska vägverket. Perioden augusti 2015 till augusti 2016 inträffade det i Norge 8 941 rapporterade viltolyckor i trafiken, vilket var en ökning med ett par procent jämfört med föregående period. Knappt hälften var rådjursolyckor.
– Det har i Norge genomförts en rad åtgärder för att minska risken att råka ut för viltolyckor. Det har bland annat satts upp fler viltstäng­sel, vegetation har tagits bort utmed vägarna för att förbättra sikten, skyltningen har förbättrats och has­tigheterna har sänkts. Viltstängsel har visat sig vara den mest effektiva metoden, säger Karianne Thøger Haaverstad.
– Men viltstängsel sätts bara upp på vägar med mycket trafik eller där det är extra stor risk för viltolyckor och enbart när det inte går att få bra resultat med andra metoder.
Sedan hösten 2015 ingår inte rå­djursolyckor i den officiella statisti­ken i Finland, om inte någon person har skadats, berättar Auli Forsberg vid det finska trafikverket.
2016 inträffade i den finska väg­trafiken 1 881 kollisioner med älg, vilket var 79 fler än året innan men cirka 200 färre än rekordåret 2004.
 Under de senaste tio åren har i genomsnitt tre personer per år omkommit i viltolyckor på de finska­ vägarna.
– Vi har satt upp viltstängsel ut­ med framför allt vägar med högre hastigheter, 100 – 120 km/h. Tyvärr är det inte alltid möjligt att sätta upp viltstängsel, säger Auli Forsberg.
– Samtidigt ska man inte glömma att det finns en del problem med viltstängsel, till exempel när älgar ”fastnar” i vägområdet.
Ingenjör Anne Eriksson vid det dans­ka vägverket säger att viltolyckor inte är en stor fråga i Danmark.
– Det beror på att vi inte har några älgar här eller speciellt mycket skog. Under perioden 2007–2016 om­kom det i Danmark åtta personer i trafikolyckor där djur var inblan­dande i. 258 personer skadades. Merparten av olyckorna gällde kollision med rådjur eller dov­/kronhjort.

Mikael Bergling
Första publiceringTidningen Motor.

*Älg, hjort, rådjur, vildsvin och rovvilt.

Share This