I lärarbristens spår växer bemanningsföretagen och gör rekordvinster. Under perioden 2014-2016 ökade de största företagen på skolområdet sin omsättning med drygt 70 procent och vinsterna med nästa lika mycket.
– Det som huvudmännen betalar till bemanningsföretagen borde de betala direkt till lärarna, säger Sara Svanlund som är vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Faksimil ur tidningen Skolvärlden nr 9/2017.

År 2014 omsatte de största bemanningsföretagen som helt är inriktade på att hyra ut personal till skolsektorn, framfört allt lärare, drygt 208 miljoner kronor. Tvår år senare hade omsättningen vuxit till 356 miljoner kronor, en ökning med drygt 70 procent. Bolagens vinster steg under samma period med 60 procent, från 19 miljoner till cirka 30 miljoner. Under åren 2014-2016 gick bolagen med ett överskott på cirka 75 miljoner kronor.
– Bemanningsbranschen är snabb på att anpassa sig till vad arbetsmarknaden behöver och på att hitta nya affärsmöjligheter, säger Johan Falk som är ombudsman på LR.
Paula Hammerskog, kommunikationsdirektör på friskolejätten Academedia, berättar att koncernens kostnader för inhyrda lärare har ökat under de senaste åren.
– Men vi har i våra system svårt att se hur stor del av ökningen som beror på prishöjningar och hur mycket som beror på att vi använder fler vikarier från bemanningsföretagen. Som ju alla vet är det brist på lärare. Det är svårt att rekrytera och det är svårt att hitta vikarier. Vi märker att även bemanningsföretagen har svårt att hitta medarbetare. Våra egna enheter försöker mer och mer bygga upp egna pooler med timanställda. Dels för att bemanningsföretagen driver upp priserna, dels för att bemanningsföretagen också har svårt att leverera.
En viktig förklaring till den ökande användningen av inhyrda lärarvikarier är hårt slimmade skolorganisationer utan marginaler.
– En normal vecka är det på de flesta skolor ett antal lärare som är sjuka, som vabbar eller är borta från jobbet av andra skäl. Det vet alla om, och är självklart något som man måste ta hänsyn till. Det bör på skolorna finnas en grundbemanning som gör att verksamheten fungerar bra även vid normal frånvaro, säger Ragnar Sjölander som är lärare i engelska och svenska på Blackebergs gymnasium och ordförande för LR i Stockholms stad.
– Alternativet till att ta in vikarier är att låta kollegorna täcka upp för dem som är borta, vilket det inte finns utrymme för i dag. Tyvärr tvingas man göra det ändå ibland, vilket leder till ökad arbetsbelastning och stress. Framför allt i grundskolan är detta ett av de största stressmomenten för lärarna.
Sara Svanlund, vice ordförande i lärarnas Riksförbund:
– Det är bra att det tas in vikarier när den ordinarie läraren är sjuk eller borta av annat skäl. Annars ökar arbetsvolymen för de lärare som är kvar i skolan. Samtidigt visar användningen av bemanningsföretagens tjänster på vilka stora rekryteringsbehov det är inom skolan.
Sara Svanlund betonar att oavsett om en lärare anställs via bemanningsföretag eller av huvudmännen direkt, är det oerhört viktigt att hen är behörig.
– Men med stor personalomsättning ökar arbetsbelastningen på lärare som är mer långsiktigt i verksamheten.

– Förbättras de ordinarie lärarnas villkor minskas behovet av hyrlärare, säger LR:s vice ordförande Sara Svanlund. Foto: Elisabeth Ohlson Wallin.

Skolvärlden har gått igenom ett dussin avtal mellan de största bemanningsföretagen och ett antal kommuner. Avtalen innehåller skrivningar om bland annat sekretess, pris, kompetenskrav, krav på utdrag ur belastningsregistret och möjligheter att byta ut inhyrda lärare/konsulter som inte anses lämpliga eller har samarbetssvårigheter. Enligt de avtal som vi har studerat hyrs exempelvis en legitimerad gymnasielärare ut för mellan 247-482 kronor i timmen och en obehörig för mellan 219-298 kronor, beroende på bemanningsbolag och kommun. Om en skola fattar tycke för en inhyrd lärare och anställer hen, kan den få betala en straffavgift, ett förmedlingsarvode, till bemanningsföretaget på upp till 40 000 kronor. Exakt hur mycket beror på hur länge personen har varit inhyrd och på dess kvalifikationer.
– Jag tror att det bland legitimerade lärare finns en hel del som kan tänka sig att ha en mer mobil arbets-situation med kortare uppdrag hos olika arbetsgivare i stället för en fast tjänst på en skola. Dels för att kunna koncentrera sig på att undervisa och slippa en massa administration, dels kunna styra över sin egen tid. Det är dock viktigt att arbetsvillkoren är bra, säger Ragnar Sjölander.
Camilla Sanver, 31, arbetar som inhyrd lärare på grundskolan Kulturama i Sundbyberg utanför Stockholm.
– Jag blev legitimerad lärare i engelska i fjol efter att ha studerat under många år. Förutom engelska har jag bland annat läst idé- och lärdomshistoria och stats-vetenskap. Detta är min första riktiga arbetslivserfarenhet. Jag trivs verkligen.
Camilla Sanver berättar att hon hyrs ut via bemanningsföretaget Lärarförmedlarna.
– Jag började arbeta för dem när jag pluggade och sedan har det fortsatt. Tidigare var det kortare uppdrag, kanske ett par dagar i veckan. Nu har jag ett heltidsuppdrag fram till den åttonde december.
Vad har du i lön?
– Jag tjänar 200 kronor i timmen inklusive semesterersättning. Det innebär cirka 32 000 kronor i månaden om jag arbetar heltid. Jag får bara betalt när jag har uppdrag.
Vad tycker du om att vara uthyrd i stället för fast anställd?
– Det är för- och nackdelar med allting. Fördelen med att arbeta åt ett bemanningsföretag och vara uthyrd, är att jag kan styra min tid själv. Jag trivs bra med den friheten och att exempelvis kunna resa när jag vill.
– Fördelen med att vara fast anställd är framför allt trygghetssystemen. Som timanställd är det svårt med föräldraledighet, sjukfrånvaro, semester, a-kassa och liknande. Det är också jobbigt att tvingas gå upp 05.30 på morgonen och hoppas på att någon ska ringa om ett uppdrag. Det behöver man dock inte göra när man har ett längre kontrakt.
LR:s Sara Svanlund säger att de bemanningsanställdas arbetsvillkor behöver undersökas mer.
– Ännu har vi ingen riktigt bra överblick när det gäller exempelvis löneläget eller arbetsmiljöfrågorna. Detta är ett ganska nytt område för oss, där vi har få medlemmar, som vi behöver titta mer på.
Bodil Båvner, utredare på Sveriges kommuner och Landsting (SKL) tror att bemanningsföretag är ett fenomen som kommit för att stanna på skolområdet.
– Men vi vet i dag inte hur vanligt det är med inhyrda lärare. Bristsituationen gör att man behöver agera på många olika sätt ute på skolorna. Det här är ett sätt. Det finns också kommuner som har egna vikariepooler och liknande. Det finns inte ett sätt som är rätt.
– Till viss del sammanfaller framväxten av bemanningsföretag på skolområdet med de senaste årens kraftiga ökning av antalet elever. Många kommuner har tvingats trolla med knäna för att överhuvudtaget klara situationen.

För att ta reda på hur vanligt det är med hyrlärare har Skolvärlden frågat Sveriges 290 kommuner i vilken utsträckning de använder sig av bemanningsföretag för att hyra in lärare. 263 kommuner har valt att svara (91 procent). Av dessa uppger 38 att de hyr in lärare via bemanningsföretag, det vill säga 14 procent av de svarande.
– Vår bedömning är att det kommer öka på grund av lärarbristen. Det är svårt att få tag i legitimerade lärare vilket leder till längre rekryteringsprocesser som kräver vikarier under tiden, säger Jonna Bergman som är bemanningskoordinator på Järfälla kommun.
Peter Nyberg, biträdande chef för barn- och skolförvaltningen i Lunds kommun, tror att behovet av vikarier och nyanställningar av behöriga lärare kommer att vara stort i flera år framöver.
– Det är främst för kortare uppdrag som hyrlärare behövs. Vår ambition är att vara tillräckligt attraktiv som arbetsgivare så att vi själva kan anställa på våra vakanser.
Pedagogpoolen, tidigare VRE Education, är ett av de största bemanningsföretagen på skolområdet. Vd:n Peder Hagen berättar att företaget har hyrt ut lärarvikarier sedan 2001.
– I vår bransch handlar det framför allt om korttidsvikariat, när till exempel en ordinarie lärare är sjuk, vabbar eller liknande. Drygt 70 procent av våra uppdrag är endagsuppdrag. Över 98 procent är kortare än två veckor. Att hyra ut någon under en hel termin är mycket ovanligt. Inhyrning inom skolområdet skiljer sig alltså markant från till exempel vårdsektorn.
Varför är det så många korttidsvikariat?
– Framför allt yngre barn och ungdomar kan inte lämnas utan tillsyn i skolan. Det måste helt enkelt vara någon som ser efter dem. Tidigare fanns det ofta en lista i lärarrummen över vilka som kunde ringas in vid behov. I dag ställs det större krav på dem som ska arbeta som vikarier än att någon på skolan känner till dem. Det krävs bland annat ett utdrag ur belastningsregistret som inte är äldre än ett år och elementära kunskaper om skollagen. Det har de som vi hyr ut, säger Peder Hagen.
Vilka är det som ni hyr ut?
– Många är högskolestudenter, varav en del läser till lärare. Men vi hyr också ut legitimerade lärare som gått i pension eller lämnat skolan av andra skäl, till exempel för att starta företag, och som behöver en extra inkomst.
– Skolor har i allmänhet inte budgetar för att under en längre tid hyra in behöriga lärare i stället för att anställa dem. Jag tror dessutom inte att det är bra om vi går mot en utveckling där lärare hyrs in terminsvis. Vår affärsidé är att bidra till skolan. Det gör man inte genom att dels dränera den på resurser, dels införa ett system där lärare hyrs in terminsvis eller liknande. Barn behöver kontinuitet, säger Peder Hagen.
Enligt Sanna Schönwell, Kunskapsskolans HR-chef, finns det tydliga ekonomiska skäl till varför många skolor begränsar inhyrning av personal till kortare vikariat.
– Skolor, kommunala såväl som friskolor, får inte dra av momsen. Det gör att det är otroligt dyrt att hyra in konsulter för en längre tid. För längre vikariat, till exempel föräldravikariat, försöker vi i stället anställa, i första hand behöriga och legitimerade lärare.

– Drygt 70 procent av våra uppdrag är endagsuppdrag, säger Pedagogpoolens vd Peder Hagen. Foto: Tina Axelsson.

I många kommuner, framför allt på landsbygden, är det i en del ämnen vanligare med en obehörig lärare än en behörig. I till exempel Laxå, fem mil sydväst om Örebro, var knappt en tredjedel av grundskolelärarna som undervisade i engelska läsåret 2016/2017 behöriga att göra det. I jämtländska Ragunda var mindre än en fjärdedel av matematiklärarna behöriga. Mycket talar för att behörigheten kommer att sjunka ytterligare, vilket en del befarar kan leda till ett stafettlärarsystem liknande det som vården har på läkar-sidan. Det vill säga att bemanningsföretag hyr ut legitimerade och ämnesbehöriga lärare vars enda uppgift är att svara för bedömning och betygsättning på skolor med låg lärarbehörighet.
– Jag har svårt att tro att det kan bli så. Man kan inte bara droppa ner i en klass och sätta betyg, även om man är en legitimerad och behörig lärare. Det krävs mer än så, säger Bodil Båvner på SKL.
Vad är alternativet på orter med stor brist på behöriga lärare?
– Jag tror mer på ett system där behöriga lärare får arbeta med flera klasser och skolor och ha ett särskilt uppdrag att stödja de obehöriga lärare som kontinuerligt arbetar i klasserna.
– Jag tror också att läraryrket kan specialiseras så att olika lärare koncentrerar sig på olika saker beroende på bland annat bakgrund och intresse. Vissa lärare kanske inriktar sig på bedömning, andra på föräldrakontakter och så vidare, säger Bodil Båvner.

Flera kommuner har startat egna bemanningsenheter och vikariepooler som ett alternativ till att ta hjälp av bemanningsföretag. Ett sådant exempel är Ystad. Stefan Ahlbeck,  chef för administration och bemanning på Ystads kommuns kultur- och utbildningsförvaltning, berättar att bemanningsenheten servar förskolan, grundskolan och till viss del även gymnasiet och vuxenutbildningen med främst korttidsvikarier.
– De som arbetar på bemanningsenheten är antingen tillsvidareanställda, visstidsanställda eller timanställda. Vi har både behörig och obehörig personal. De flesta är obehöriga och timanställda, många är studenter.
Stina Fogel, chef för Norrköpings kommuns rekryteringsenhet, berättar att kommunens utbildningskontor har en egen vikariebank för korttidsvikariat.
– De som finns med i banken har kvalitetsgranskats. Det innebär att vi har intervjuat dem, tagit referenser och kontrollerat dem mot belastningsregistret. De har också fått en introduktion om vad det innebär att vara anställd hos oss. För att oss är det viktigt med kontinuitet och att man känner att man är en del av Norrköpings kommun.
Vilka är det som är vikarier hos er?
– De flesta är obehöriga, till exempel lärarstudenter. Vi ser vikariaten som en bra möjlighet att visa upp oss som arbetsgivare. Många studenter tycker dessutom att det är ett bra sätt att komma ut och prova på att arbeta på olika skolor för att se var de trivs bäst.
I Stockholm ska kommunen prova att bygga upp en egen vikariepool, berättar personalchefen Astrid Gadman på Stockholms stads utbildningsförvaltning.
– Det är ett pilotprojekt. Vi vill se om det underlättar för våra skolor när det gäller vikariehanteringen och vad det kostar. Tanken är att vi ska bygga upp en egen bank med människor som anmäler intresse för att vikariera. Vi ska kvalitetssäkra dem, se till att de har rätt kravprofil och så vidare. Det ska även tas fram en teknisk lösning som gör att skolorna enkelt kan klicka fram förslag på vikarier.
–Dessutom ska vi utveckla ett system med mobila lärarteam som ska kunna hoppa in vid mer planerad frånvaro.
I förslaget till budgeten för 2018 för Stockholms stad står det att vikariekostnaderna ska minskas genom ökad grundbemanning.
– Ökad grundbemanning gör skolan robustare, men det tar inte bort behovet av vikarier, säger Astrid Gadman.
Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholms stad, menar att det borde vara en självklarhet för Stockholms kommun att ha en egen vikarieförmedling.
– I den bör den ingå fast anställda, behöriga och legitimerade lärare som kan lånas ut till skolorna vid behov.
Maria Engström, ekonom vid Östra Göteborgs stadsdelsförvaltning, hoppas att kommunen i framtiden ska lägga ner mindre pengar på att hyra in lärare från bemanningsföretag.
– Skolorna i Göteborgs stad kommer från och med den 1 juli 2018 tillhöra samma förvaltning. Förhoppningsvis kan man då lösa bemanning inom förvaltningen.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Skolvärlden.

Share This