Bränslebluffen – så fuskar biltillverkarna

maj 11, 2017 | Infrastruktur, trafik & bostäder

Skillnaden mellan nya bilars uppgivna och verkliga bränsleförbrukning ökar dramatiskt. En del modeller drar 50-60 procent mer bränsle än vad tillverkarna uppger och släpper dessutom ut betydligt mer skadliga avgaser.
– Det finns all anledning att känna sig lurad både som konsument och miljövän, säger Jens Forsmark vid Naturskyddsföreningen.

Den europeiska tankesmedjan Transport and Environment har i en stor studie undersökt skillnaden mellan den bränsleförbrukning som biltillverkarna uppger i bilmodellernas tekniska specifikationer och den verkliga förbrukningen. Undersökningen visar bland annat:
*Bilarna drar i allmänhet betydligt mer bränsle än vad som anges, i snitt 42 procent mer.
*Störst skillnad mellan den uppgivna och verkliga förbrukningen (av de undersökta bilmärkena) är det bland Mercedes modeller, 54 procent. På andra plats kommer Audi och Smart, med 49 procent högre bränsleförbrukning än angivet.
*Skillnaden mellan den verkliga och uppgivna bränsleförbrukningen ökar. 2001 var den 9 procent, 2012 hade den ökat till 28 procent och 2015 till 42 procent.
*Skillnaden mellan uppgiven och verklig bränsleförbrukning innebär ökade kostnader på cirka 550 euro per år, det vill säga drygt 5 500 kronor, för en genomsnittlig europeisk bilförare.
*Flera av de undersökta modellerna släpper sannolikt ut betydligt mer koldioxid än vad som uppges då utsläppen är en konsekvens av förbrukningen.
Den bränsleförbrukning och de koldioxidutsläpp som biltillverkarna uppger i sina tekniska specifikationer bygger på laboratorietester vars regler bestäms av EU. Den nuvarande testkörcykeln kallas NEDC (New European Driving Cycle) och testerna görs i samband med typgodkännande.
–  Biltillverkarna har lärt sig testkörcykeln och har anpassat bilarna därefter. Det viktiga har blivit hur bilarna fungerar i testerna, inte hur mycket bränsle de drar och hur mycket de släpper ut i verkligheten, säger Jens Forsmark som är sakkunnig inom hållbara transporter på Naturskyddsföreningen.
– Men det som spelar roll för miljön och konsumenterna är ju inte resultaten i labbtesterna, utan den verkliga bränsleförbrukningen och utsläppen.
På sin sajt www.bilsvar.se skriver Konsumentverket att en bils faktiska bränsleförbrukning kan vara betydligt högre jämfört med bilmodellens certifierade värde.
– Vi tycker att det är beklagligt att det är så. Vår förhoppning är att en ny körcykel snart finns på plats. Men fram till dess har vi som tillsynsmyndighet att följa de regler som nu gäller, säger Malin Johansson, jurist på Konsumentverket.
Om jag köper en tv-apparat eller en spis och den drar mer energi än vad fabrikanten uppger, kan jag anmäla det och få kompensation. Då borde väl samma sak gälla med en bil?
– Det är en annan fråga. Det vi kan göra är att genom www.bilsvar.se upplysa att problemet finns.
Men de här skillnaderna har ju funnits i många år?
– Vi har de här reglerna att hålla oss till och det är inget som vi kan påverka.
Är det inte ett problem att den bränsleförbrukning som uppges inte stämmer överens med den verkliga?
– Bilfabrikanterna uppfyller de krav som finns i testcykeln och det är de regler som vi har att förhålla oss till.

Hösten 2014 köpte Abderrahmane Harit illsammans med hustrun Ewa Jonsson Harit en ny BMW 218i Active Tourer för 291 400 kronor av en bilhandlare i Kristianstad. Enligt försäljaren skulle bilen dra 0,43-0,52 liter bensin per mil vid blandad körning.
– En orsak till att vi valde just den här bilmodellen är att den uppges vara bränslesnål. Men i verkligheten drar bilen betydligt mer, åtminstone 0,64 liter per mil vid blandad körning, säger Abderrahmane Harit.
Efter att ha upptäckt den högre bensinförbrukningen krävde paret att få häva köpet eller få ekonomisk kompensation, vilket bilhandlaren sa nej till med motiveringen att det inte var något fel på bilen. Den uppgivna bränsleförbrukningen var bara ett jämförelsevärde och inte information om den verkliga förbrukningen.
Allmänna reklamationsnämnden (ARN) gick senare på bilhandlarens linje.
– Jag tycker att det är fel att inte biltillverkarna behöver deklarera den verkliga bränsleförbrukningen eller åtminstone berätta att den förbrukning som de uppger i den tekniska specifikationen kan vara exempelvis 20 procent högre i verkligheten, säger Abderrahmane Harit.
En annan som känner sig lurad av bilfabrikanternas uppgift om bränsleförbrukning är Pierre Torwald som arbetar som frilansande trumpetare i Sverige, Norge och Danmark.
– Jag kör mycket bil i jobbet och letade 2015 efter en bil som drog lite bränsle och var så miljövänlig som möjligt för de pengar som jag kunde betala. Allra helst hade jag velat ha en Tesla, men det hade jag inte råd med.
Efter att ha provat flera olika bilmodeller och fabrikat föll valet på en Mercedes C350 E.
– Den hade väldigt bra värden och skulle bara dra 0,21 liter per mil i blandad körning. Jag fick bilen i oktober 2015.
Sedan dess har Pierre Torwald kört cirka 6 000 mil med bilen.
– Jag valde en bil som skulle ha låg bränsleförbrukning – men blev lurad. Bilen drar 200 procent mer än av vad den uppges göra. Det är rent bedrägeri.
– Jag har kört normal landsvägskörning. Dessutom långsammare än vad jag gjorde tidigare, med klimatanläggningen på eko och allt annat som man ska göra för att hålla nere bränsleförbrukningen. Ändå drar bilen betydligt mer än vad den ska göra enligt den tekniska specifikationen. Enligt den ska den dra 0,21 liter per mil vid blandad körning. Den drar 0,63. Det är en skillnad på 200 procent.
Vad säger bilförsäljaren?
– Att uppgifterna om bränsleförbrukning inte är en snittsiffra, utan bara en möjlighet att jämföra med andra bilmärken. Jämföra vad? Antingen stämmer uppgifterna om bränsleförbrukningen eller så gör de inte det. Bilfabrikanterna borde uppge det verkliga värdet.
Vad gjorde du då?
– Jag försökte häva avtalet och bad dem ta tillbaka bilen. Den låga bränsleförbrukningen var en del av min budget som nu har spruckit totalt. Men de vägrade.

Mikael Bergling
Första publicering: Tidningen Motor.

Så byggs smartare gator

En ny designguide ska underlätta för smartare användning av städernas gatunät.– Gatorna ska vara till för alla, inte bara bilar, säger KTH-forskaren...

Ny stadsdel med eget energisystem

Byggnaderna i Örebros nya stadsdel Tamarinden ska producera och dela energi med varandra i ett lokalt mikronät. – Det ska minska både...

Uppmärksammat kollektivhus blir kvar

Helsingborgshems uppmärksammade kollektivboende ”Sällbo” permanentas vid årsskiftet.– Det bidrar till minskad ensamhet och ökad inkludering, säger...

Simhallsrenovering för miljarder

Till sommaren ska renoveringen av simhallen i Högdalen i södra Stockholm vara klar. Det är en ombyggnad som fördyrats och dragit ut på tiden. – Men...

Ny godshamn söder om Stockholm

Mitt under coronapandemin, och efter fler års planering och byggande, har Sverige fått sin första nya godshamn på decennier. Det är en hamn full av...

Garageborrning efter smart energi

Garageborrning efter smart energi

Det fanns inte plats för tillräckligt många borrhål för geoenergi utanför Valandhuset mitt i centrala Umeå. Då bestämde man sig för att i stället...